Två av Sveriges sex Herculesplan landade under onsdagen på Brorakan, som en del i övningen Baltops.
Landningarna på Brorakan är en del i jätteövningen Baltops som denna vecka inletts i Östersjön med 16 deltagande länder.
Herculesplanen kom från Skaraborgs flygflottilj i Såtenäs, där landets sex sådana plan är stationerade. Ombord fanns 150 soldater från Livregementets husarer, K3, som landsattes i Bro.
– Vi brukar kalla Hercules den flygande traktorn, det är ett så stryktåligt och bra transportflygplan. Det kan landa både på gräsfält och sandstränder om de är tillräckligt hårt packade, säger Johan Rude, major från K3.
Det är inte första gången på senare tid som Brorakan använts som landningsbana. Senast gjordes det i oktober i fjol då ett amerikanskt Hercules luftlandsatte ett raketartillerisystem. I september 2017 landade där också JAS-plan, efter många års uppehåll.
Onsdagens övning handlade om att på kort tid upprätta en tillfällig landningsplats, men i scenariot ingick också strid mellan gotländska soldater och en fiktiv fiende.
– Här utnyttjar vi många övningstillfällen för att göra det mer komplext och stridsmässigt. När K3:s soldater lastats ur flygplanen blir de motståndare till den gotländska bataljonen som ska anfalla uppåt och återta landningsplatsen, förklarar Johan Rude.
Runt 400 personer från Gotlands regemente var inblandade i övningen. Under natten mot onsdagen arbetade hemvärnssoldater med att ta ner vägskyltar och göra den 2 000 meter långa raksträckan säker att landa på.
Major Johan Rude från K3 vid Karlsborg beskriver Hercules som en flygande traktor. Han menar att fler landningsövningar på Brorakan är att vänta.
Herculesplanen skulle enligt schemat landa två gånger vardera på Brorakan. Ett av planen kolliderade dock med en fågel, varför tidsplanen försköts.
– Det är ett kraftigt flygplan som tål en smäll från en fågel eller annat mot hjulen. Men händer det i fredstid måste vi kontrollera att inget allvarligt fel äventyrar vare sig maskinen eller piloterna, säger Johan Rude.
De två herculesplanen hade med sig 150 soldater från Livregementets husarer, K3, som landsattes på Brorakan. Med ombord hade de bland annat två terränghjulingar.
Brorakan är en av många reservvägbaser i landet. Enligt Johan Rude kan invånare i Bro och Väskinde vänja sig vid fler landningar framöver.
– Brorakan är ytterligare en möjlighet, inte bara för militärt flyg, om den ordinarie flygplatsen skulle slås ut av en olycka.
Försvarsmakten bidrar med pengar och underhåll till den, varför den ses som viktig, menar Johan Rude.
– Förhoppningsvis kan vi komma tillbaka och öva på Brorakan en till två gånger per år. Vi försöker upprätthålla ett gott samarbete med markägarna omkring, så de inte känner att vi blir en alltför stor belastning.
Hercules, eller C130 som det egentligen heter, har 40 meter mellan vingspetsarna och har lastkapacitet på 20 ton.