”Om man tar ett steg tillbaka kommer allt naturligt”, menar Josefina Bergsten.
Josefina Bergsten bor på en gård 20 minuter utanför Visby. Framför hennes hus hänger överväxta buskar på varandra och gräset växer en bit över knäna. Växthuset har hon byggt själv och odlingen kräver inga maskiner. Det ser nästan helt orört ut på vissa platser. Josefina Bergström ursäktar sig för röran.
– Vi har fyra igelkottar här. Förhoppningsvis kommer det ungar snart, säger hon.
Igelkottarna trivs i det höga, välvuxna gräset. Allt är medvetet, men kanske inte de omålade fönsterbrädorna eller fasaden som behöver ny färg. Josefina Bergsten jobbar ute med odlingarna 14 timmar per dag under vissa perioder. Att odla regenerativt kräver omtanke. Det försvårar såklart processen men det är ett måste om jordbruket ska vara hållbart.
Helagotland har rapporterat om en ny studie som innefattade 17 gårdar runt om på ön. Syftet var att man ville se hur kolinlagring och jordhälsa kunde påverkas av det nygamla sättet att se på jordbrukande. Metoden kallas för regenerativt jordbruk.
Josefina Bergsten använder bara tio procent hästgödsel i komposten.
Josefina Bergsten säger att henne gård varit framgångsrik under de två åren man mätte jordhälsan i odlingarna utanför hennes hus. Men samtidigt är hon inte beroende av ett större jordbruk. Grönsakerna odlar hon för eget hushåll och för gästerna på hennes Bed and breakfast, Threepheasants.
Det regenerativa jordbruket låter nästan som ett holistiskt synsätt. Det är mer än bara jordbruk, och allt tas tillvara på.
– Om man tar ett steg tillbaka så sker allt naturligt, säger Josefina Bergsten.
Förutom för färgen på fasaderna eller fönsterbrädorna. Men när Josefina Bergsten säger att hon tar ett steg tillbaka lägger hon sig inte på soffan. Kompostteet måste tillagas, plantorna skötas om och jorden försiktigt ses över.
Josefina Bergsten pluggar jordbruk samtidigt som hon driver pensionatet Threepheasants.
Hon sitter framför sitt mikroskop som hon har kopplat till datorn, och undersöker en ohälsosam jord hon har tagit från en närliggande gård. I ett naturligt system skulle plantan ta upp näringen och spruta ut exodat – det bakterier och svampar vill ha. I gengäld vill plantorna ha något. Svamparna och bakterierna extraherar näring och ger till plantan. Det är ett utbyte. Men den närliggande gårdens jord är torr, och det sker knappt någon aktivitet. Josefina Bergsten lägger upp hennes egen jord under mikroskopet och genast börjar det röra på sig. Svampar pulserar och organismer gräver runt i den friska jorden.
Josefina Bergsten rör sig vant runt odlingarna på hennes tomt.
Vad skapar en sådan torr jord?
– En jordbruksjord utan ekosystem, svarar Josefina Bergsten snabbt.
Ekosystemet är återkommande när Josefina Bergsten pratar om sitt jordbruk. Hon tycker att jordbrukare glömmer bort att det är just ett ekosystem. En naturlig cykel som skapar hälsosam jord och biologisk mångfald. Annars tappar man bort mångfalden, plantorna, organismerna och insekterna. Det går 1 000 bra insekter på en dålig. Man vill hitta en balans mellan ekosystemen och Josefina Bergsten är kvick med en liknelse:
– Kolla på svamparna. Det är bostäder för alla organismer. De är som en tvättsvamp som bevarar vatten. Annars torkar allt ut och blir för kompakt. Så även om det skulle regna har vattnet svårt att tränga in i jorden, säger hon.
”Fin organisk jord”, säger Josefina Bergsten om jorden hon håller upp.
De stora problemen är industriprocessen och kemikalierna, tycker Josefina Bergsten. Fungisiderna och pestisiderna tar bort allt det naturliga i ekosystemet och lämnar kvar en torr jord, utan aktivitet.
Vad behöver man göra?
– Man måste börja sätta sig in i mer komplexa system, hur ekosystem fungerar och bygga om maskinerna. Om man har konventionella odlingar så tar det tid, är svårt ekonomiskt och tekniskt. Men som de regenerativa förespråkarna säger är ett ”mind set shift” den största utmaningen, säger Josefina Bergsten.
”Läget är akut”, säger Josefina Bergsten.
Josefina Bergsten säger att man skapar stora utsläpp när man plöjer och vänder upp jorden. Svamparna som annars växer i den mineralrika jorden har bytts ut mot bakterier som bidrar till växthusutsläppen. När svamparna i stället bryter ned det organiska materialet lagras kol i hyferna och mindre kol släpps ut över jordnivån.
– Läget är akut. Politiker är väldigt sega. Just jordbruk och skogsbruket ligger efter. Nu är det EU-politikerna som driver på och då måste bönderna följa efter på den regenerativa trenden, säger Josefina Bergsten.