Mikael 2017 när teplatorna odlades på friland.
Det har hänt en del sedan 2016 då Mikael Tiouls, han hette Hassellind då, bestämde sig för att satsa på teodling och satte ned de första plantorna vid Tjuls gård i Eskelhem.
Idén väcktes ett par år tidigare när Mikael och kompisen Fredrik, som i praktiken var uppväxt i tebutiken Kränku och sedermera delägare i butiken, spånade kring hur svårt det skulle vara att odla te på Gotland. Mikael som var utbildad teknikagronom tänkte att det inte skulle vara helt omöjligt.
Det blev en rejäl satsning. "Många kanske skulle ha börjat med 10-15 plantor. Men jag dundrade på med 500 stycken", sa Mikael efter det första året – som blev lite av en prövning. Plantorna fick känna på både minusgrader och snö efter bara en vecka i jorden.
Men Mikael gav inte upp. En del plantor överlevde och han lärde sig en hel del på kuppen. Till exempel att teplantor inte gillar sol utan faktiskt blir brända och får gula blad och att rådjur tycker mycket om teblad. Så 2019 byggde Mikael ett växthus som teplantorna fick flytta in i.
Så hur går det med teodlingen 2023?
– De växer, är gröna, blommar och ger frökapslar så här trivs de betydligt bättre, berättar Mikael när vi besöker teodlingen igen i slutet av augusti.
Mikael Tiouls gillar utmaningar och att odla te i Sverige är en sådan. Hans mål är få teplantorna att leva i fler än 18 år, längre än vad Linné lyckades med.
I växthuset trängs hundra plantor i den för tebuskar trivsamma sura rododendronjorden. Vattenlösningar är lite min grej, berättar Mikael och pekar på dysbevattningen som han monterat i taket och som då och då pyser ut en vattendimma som får inomhusmiljön att likna ett subtropisk klimat som tebuskar egentligen växer i.
– En del har blivit lite hämmade sedan vi tvingades ta ner trädridån som skyddade mot för stark sol här utanför. Det var almar som drabbats av almsjukan tyvärr, säger han och fortsätter.
– Men jag tycker det är kul att hitta alternativa lösningar så jag köpte duschdraperier som jag har hängt upp som solskydd. De tål ju fukt till skillnad från vanligt tyg som bara skulle mögla.
Duschdraperier skyddar teplantorna mot för starkt solljus.
Odlingen har hunnit ge några skördar. Den första 2018 gav några exklusiva gram te. Sedan dess har det blivit lite mer. Men till skillnad från etablerade teodlingar som skördas flera gånger per år har man hittills gått fram lite mer försiktigt och nöjt sig med en skörd per år.
– En planta är fullvuxen efter sju år och brukar ge cirka ett hekto färdigt te per år, men där är vi inte riktigt än. Vi fick ut cirka ett och ett halvt hekto färdigt te från alla plantorna vid den senaste skörden. Men de ger mer och mer.
Efter skörden lämnas tebladen till Kränku som har kunskapen att förädla bladen och som också har varit en nära samarbetspartner längs resans gång.
Är det färdiga teet gott?
– Jag är egentligen ingen tedrickare. Jag dricker kaffe och kan inte som Kränku säga något om karraktären på teet, men det smakar... te, säger han.
Verksamheten går runt idag, men det är inget man blir rik på. Någon lön är det just inte tal om.
– Det är min hobby säger Mikael som till vardags jobbar som säkerhetssamordnare vid Region Gotlands VA-avdelningen.
– Mina vänner brukar säga; men din hobby kostar ju bara en massa pengar. Då brukar jag svara att det gör golf också.
En vacker te-blomma håller på att slå ut.
Det har sagts att självaste Carl von Linné misslyckades med att odla te i Sverige, men enligt Mikael som läst på så lyckades Linné faktiskt få sina plantor att överleva i 18 år.
– Under de förutsättningarna som rådde för 300 år sedan måste man ju säga att han lyckades väl. Så det får väl bli mitt nästa mål – att slå 18 år, avslutar Mikael.