Anki Boman är med i Fårösundsskolans föräldragrupp som tar strid mot nedläggningen.
Utbildningsförvaltningen förordar en nedläggning av högstadiet i Fårösund. I stället ska eleverna flytta ihop med Solklintskolan i Slite – och det redan från höstterminen 2024. Den 19 mars ska politikerna i barn- och utbildningsnämnden fatta beslut i frågan.
En nedläggning skulle kunna höja kvaliteten i undervisningen och öka andelen behöriga lärare i både Fårösundsskolan och Solklintskolan, anser tjänstemännen. Kvaliteten har särskilt blivit lidande av att många av lärarna saknar lärarlegitimation och därför inte får sätta betyg på sina elever. Obehöriga lärare får heller inte anställas i längre perioder än ett år enligt skollagen.
Detta har blivit en ond spiral vilket har gjort det svårt att rekrytera ny personal. Genom en sammanslagning tror förvaltningen att man kan stärka lärargruppen och göra det mer attraktivt att ta anställning på skolan.
"Förvaltningen ser att det finns faktorer som påverkar att man väljer bort vissa arbetsplatser där avsaknad av behöriga kollegor är en faktor", skriver de.
Endast 11 av 26 lärare i de båda skolorna har behörighet att sätta betyg för eleverna de undervisar, enligt utredningen. I 8 av 20 ämnen saknas behöriga lärare i båda skolornas högstadier. Utöver det finns det 5 ämnen där det bara finns behöriga lärare i den ena skolan.
Men utredningen får skarp kritik från Fårösundsskolans föräldragrupp. De menar att det finns flera felaktigheter i underlaget.
– De kan inte gå till beslut på det här underlaget. Vi träffar politikerna ikväll och de får inte gå till beslut på felaktiga grunder, säger Anki Boman som är mamma till en elev i Fårösundsskolan.
Föräldrarna har sammanställt en egen rapport som huvudsakligen kritiserar regionens siffror om lärarbehörighet och elevernas gymnasiebehörighet. De har intervjuat lärare och analyserat officiell statistik och fått fram betydligt mer positiva siffror.
I regionens rapport står det att 60 procent av Fårösundsskolans elever blev behöriga till gymnasiet 2023. Men enligt föräldrarnas undersökningar var det en av fyra elever som inte klarade behörigheten, vilket borde resultera i 75 procent.
Anki Boman och föräldragruppen tror också att en nedläggning av högstadiet skulle vara negativt för Fårösund och Fårö ur ett samhällsperspektiv.
– Då skulle barnen på Fårö behöva åka mer än tre timmar om dagen tur och retur i buss. Sen vill vi att barnen ska ha nära till skolan, en skola mitt i byn.
En utredning som förvaltningen lät göra tidigare i år var övervägande positiv till en sammanslagning av högstadierna. Det största minuset är att eleverna måste resa långt till skolan. Eleverna som bor på Fårö har längst till Slite. För dem rör det sig om resvägar som tar mer än 60 minuter, vilket är över regionens riktlinje.
Befolkningsprognoserna är ett annat argument från förvaltningen för en sammanslagning. Barnen väntas bli allt färre framöver och redan i dag är skolorna nästan halvtomma. Fårösundsskolan har 52 procents och Solklintskolan 58 procents beläggning.
På torsdagseftermiddagen kommer politiker från nämnden att träffa föräldragruppen i Fårösund. Oskar Lindster (S), nämndens ordförande, vill inte föregripa de diskussionerna och meddela hur han kommer att rösta på tisdag.
– Den grundläggande inställningen från mitt parti är att det ska vara möjligt att bo och leva över hela ön. Det är ingångsvärdet. Men vi behöver säkerställa kvalitativ undervisning. Och där har vi fått signaler från förvaltningen om att de ser svårigheter med det. Det är därför vi har bett om den här utredningen och förvaltningens förslag till beslut. Sen återstår fortfarande politikens del. Nu fortsätter vi med att träffa föräldrarna igen, säger Oskar Lindster.
Föräldragruppen ifrågasätter förvaltningens utredning, kan det vara så att den inte stämmer?
– Jag vill inte tro att förvaltningens utredning inte stämmer. Sen har föräldragruppen en annan uppfattning i vissa frågor. Det är en av anledningarna till att vi nu åker ut och träffar dem.
Utbildningsdirektör Torsten Flemming bemöter kritiken och intygar att underlaget stämmer.
– Vi har inte fel uppgifter, och det är folk som har jobbat länge som har tagit fram underlagen till beslut, säger han.
När det gäller befolkningssiffrorna hänvisar han till helt färska siffror som kom i början på veckan, som han menar stämmer väl med regionens egna.
Frågan om behöriga lärare, menar Torsten Flemming, är den viktigaste bakom förslaget att flytta högstadiet från Fårösund till Slite, och där säger han att föräldrar och tjänstemän har räknat på olika sätt.
– Man kan vara behörig i ett ämne, men inte undervisa i det. Tack vare det skiljer sig siffrorna, säger han.
Att det handlar om så få elever varje år gör att andelen som klarar att nå gymnasiebehörighet pendlar stort år från år.
– De har valt siffror från år som har varit bra. Ett av de åren, 2019, hade vi ingen nia från Fårösundsskolan.
Den storm som förslaget nu orsakat har Torsten Flemming ändå förståelse för.
– Det är väntat och det är bra att människor är engagerade i regional politik och i sina barns bästa. Vår samlade bedömning handlar först och främst om skolans kvalitet, och inte om regionalpolitik. Vi är ansvariga att ha behöriga lärare och rektor har gjort ett jättejobb och annonserat utan att få tag i lärare, säger han.