Allt är inte klart, med tanke på de pågående processerna, men ungefär så här kan gränserna för nationalparken komma att se ut.
De senaste avgörandena från mark- och miljödomstolen, gällande statens tvångsövertagande av mark inför bildandet av Nationalpark Bästeträsk, överraskade många.
Plötsligt fick flera överklagande samfälligheter rätt – trots motsatt utfall i liknande mål, gällande samma område, bara några månader tidigare. I en intervju erkände domstolens tekniska råd, Björn Rossipal, att man agerat inkonsekvent:
– Det är din slutsats och jag säger inte emot. Domstolen har gjort en ny bedömning av regelverken, sade han då.
Naturvårdsverket har nu kommenterat detta och menar att domstolen bryter mot "tidigare mångårig rättspraxis, senast en liknande dom som vann laga kraft i januari i år".
– Vi blev helt tagna på sängen. Vi vill inte i onödan gå fram med tvång, men vi har använt den här metoden många gånger när det varit nödvändigt och blev därför mycket förvånade av de här domsluten, säger Maria Tiricke, chef på Naturvårdsverkets fastighetsenhet.
Med tanke på detta ämnar väl verket att i sin tur överklaga? Nej, faktiskt inte – trots skarp kritik mot rättväsendets agerande. Detta har med tidsaspekten att göra.
– Vi delar inte domstolens bild, men vi vill inte ha några intressekonflikter kvar när vi lämnar nationalparksförslaget till regeringen. Om vi överklagar kommer det ta tid och då riskerar det att finnas oklarheter kvar, förklarar Maria Tiricke.
Hur påverkar det nationalparken att de aktuella fastigheterna uteblir ur planen?
– Det är värdefull mark som vi inte får med nu. Dessutom blir det svårare rent praktiskt, att hålla koll på gränsdragningarna.
Maria Tiricke är enhetschef vid Naturvårdsverket.
Fleringebon Johan Stengård tillhör de fastighetsägare som gjort överklaganden och som nu fått rätt i de fyra ny domarna.
Han menar att Naturvårdsverket, tillsammans med Lantmäteriet, därmed bevisligen gjort fel – och att det kommer få konsekvenser:
– Nu kommer flera markägare kräva att de ska lämna tillbaka de marker och vägar som de har tagit, sade Johan Stengård i en intervju häromveckan.
Men även om verket har valt att – motvilligt – acceptera de senaste beskeden, är man ändå inte beredd att återlämna några andra områden.
– Vi tycker också att det här blir knepigt och vill att myndigheter ska agera konsekvent. Men vi tycker fortfarande inte att domstolen gjort rätt här. Dessutom blir det svårt att börja backa och riva upp de tidigare besluten. Man kan inte ändra på domar retroaktivt, påpekar Maria Tiricke.
De boende i området som har överklagat säger sig ha mist viktiga vägar, betesmarker, vattenresurser och jaktmöjligheter. Bilden föreställer dock inte just dessa personer.