Bästeträsk sett från ovan.
Vid bildandet av en nationalpark krävs att staten äger all mark i det tilltänkta området. På Naturvårdsverkets begäran har Lantmäteriet genomfört ett 30-tal förrättningar i Fleringe, Rute och Bunge, för att utöka det statliga ägandet inför bildandet av nationalparken Bästeträsk.
I de flesta fallen har detta genomförts smärtfritt – men i några fall vill staten tvinga till sig fastigheter, trots protester, vilket har lett till flera överklaganden.
Fyra av dessa avgjordes i veckan – och markägarna fick rätt. Mark- och miljödomstolen ger de aktuella myndigheterna bakläxa, då det ännu inte finns ett riksdagsbeslut om nationalparken. Det finns enbart ett förslag – och ett sådant kan "aldrig utgöra grund för tvångsvis ianspråktagande av område genom lantmäteriförrättning", enligt domarna.
Då blev det väl jubel, bland samfälligheterna på norr? Nej, snarare förvirring.
För det här förefaller gå tvärt emot tidigare utfall, i liknande ärenden, gällande samma område – och avgjorda i samma domstol, dessutom, bara några månader tidigare.
Johan Stengård i Fleringe tillhör de klagande i flera av målen. Häromdagen mottog han de positiva beskeden, men för ett halvår sedan fick han avslag i ett annat ärende.
Detta med motiveringen att "det angelägna allmänna intresset av att bilda nationalpark av ett sammanhängande markområde väger tyngre än Johan Stengårds enskilda intressen".
Men hur går det ihop med citatet längre upp, från de nya domarna? Det undrar även han:
– Jag har egentligen känt det hela tiden, att de första beskeden inte var rätt. Kanske är det så att de har fattats i strid med lagen, funderar han.
Vid Lantmäteriet ger enhetschef Malin Veberg följande kommentar:
– Vi kan bara konstatera att domstolen nu har gjort en annan bedömning, som de bäst redogör för själva.
Vad ser du för skillnader mellan målen, som kan ligga bakom de olika utfallen?
– Grunden är egentligen densamma i alla de här ärendena. Men nu har det blivit ett annat utslag och vi följer det utslaget.
Så här kan gränserna för nationalparken komma att se ut, enligt det förslag som tagits fram av Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, Länsstyrelsen i Gotlands län och Region Gotland.
Men vad säger man då vid mark- och miljödomstolen? Björn Rossipal har varit tekniskt råd vid flera av avgörandena – och han erkänner att rätten varit inkonsekvent:
– Om domarna inte stämmer överens är väl den ena lite mer genomtänkt än den andra, menar han.
Går det att få någon tydligare förklaring än så, till de olika avgörandena?
– Jag insåg väl mer när det kom fyra nya mål, helt enkelt, att det är något som inte riktigt stämmer.
Enligt nya domar kan det obeslutade parkförslaget inte "utgöra grund för tvångsvis ianspråktagande av område genom lantmäteriförrättning" – men har inte samma domstol godkänt just detta tidigare?
– Jo, så är det ju.
Då har ni alltså gjort fel där?
– Det är din slutsats och jag säger inte emot. Domstolen har gjort en ny bedömning av regelverken, svarar Björn Rossipal.
Björn Rossipal är tekniskt råd på mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt.
Denna "nya bedömning" kan komma att skapa kaos i en redan komplicerad nationalparksprocess. För trots att överklagandetiden gått ut, gällande Johan Stengårds första dom, är han inte beredd att ge upp.
Fleringebon tror dessutom att fler kommer ta upp kampen – även bland dem som inte gjorde det från början:
– De flesta har ju inte gjort något överklagande, eftersom man inte orkar och eftersom man trodde att Lantmäteriet fick göra som de gjorde. Men det fick de ju alltså inte. Så nu kommer flera markägare kräva att de ska lämna tillbaka de marker och vägar som de har tagit, säger han.