Israeliska soldater i Gaza city den 8 december 2023.
När kriget brakade loss, den 7 oktober 2023, befann sig Hady Kareka på den smala Gaza-remsan av en slump.
En kompis hade frågat om han ville följa med till Rafah, på gränsen till Egypten, för några dagars semester. Han befann sig då i Syrien. Fem dagar hann han vara där innan islamistgruppen Hamas terrorattentat mot Israel.
Det blodiga angreppet blev upptakten till det krig som eskalerade i regionen, fram till den 19 januari i år då en vapenvila trädde i kraft.
– Värst var det förstås i Gaza, men beskjutningen var massiv även i Rafah. Jag har varit i pågående strider förut men det här var någonting annat, något värre. För mig var det som ”nine-eleven”, sade han efter hemkomsten.
Nu är han där igen, vid lunchtid på fredagen befann sig Hady Kareka i Rafah med målet att ta sig in i det isolerade Gaza City för att med sin kamera dokumentera förödelsen. I 20 års tid har han verkat i oroshärdar för att sprida förståelse och kunskap.
– Det är mitt jobb, men jag tror att det blir svårt. Bara 50 personer om dagen släpps in. Hittills ingen media, bara hjälptransporter med mat och bensin och annat.
Trots vapenvilan upplever han stämningen som orolig och han är inte särskilt optimistisk att den ska hålla i sig över tid.
– Som det är nu har det eskalerande våldet bara flyttat till Västbanken där Hamas har sitt fäste.
Den röda pilen markerar Västbanken, nere till vänster Gaza och Rafah på gränsen till Egypten.
Där har, rapporteras i nyhetsflödet, den israeliska militära operation "The Wall" redan lett till humanitära katastrofer i bland annat flyktinglägret Jenin.
Hur klarar du din egen säkerhet?
– Det finns ingen säkerhet. Man får göra vad man kan och inte utmana ödet, säger han på telefon från Rafah.
Hady Kareka kommer att ge det några dagar, lyckas han inte ta sig in i Gaza tar han sig istället vidare till Iran.
Mängder med bilder har det blivit under de drygt 20 år Hady Kareka verkat som fotograf i oroshärdar, krämst i Mellanöstern.
I 20 års tid har Hady Kareka alltså rest mellan oroshärdar i främst i Mellanöstern där konflikten pågått i snart 80 år.
Proceduren är alltid densamma: Han städar lägenheten, ser till att alla räkningar är betalda, hör av sig till sina vänner, kanske äter en god middag. För han vet ju aldrig med säkerhet om han kommer tillbaka. Sedan ger han sig av med enkel biljett.
Drivkraften är att människor i vår förhållandevis trygga del av världen ska kunna se åtminstone en liten skärva av verkligheten.
Fotoresorna till världens oroshärdar har lärt Hady Kareka att se ljust på tillvaron, trots allt elände han ser.