Sedan ett år tillbaka har kuratorn Carolina Reinhag haft en ny roll i den gotländska vården. Tjänsten finansieras av statliga medel för att främja kvinnohälsa och förlossningsvård.
– Man vill ha ett helhetsperspektiv och följa familjerna tidigt. Fånga upp dem redan under graviditeten och följa dem till förlossning och BB och vidare till BVC, så att man har en kontinuitet i vårdkedjan, förklarar hon.
Det finns redan rutiner tidigt i graviditeten, men nu har stödet förstärkts för dem som mår dåligt eller har det svårt i livet.
– För dem som redan har en egen psykisk ohälsa eller annan skörhet kan föräldraskapet komma med extra utmaningar eller innebära en stor omställning. Barnet är i centrum och min roll är att följa upp att familjerna får det stöd de behöver, säger Carolina Reinhag.
Hon möter dem som är i en risksituation.
– En risk kan vara att man har psykisk ohälsa och kanske är i kontakt med psykiatri, där man behöver följas upp rent medicinskt för att se om man kan amma och äta sina mediciner under graviditeten. Man kanske inte har haft kontakt med psykiatrin, men har mycket ångest och tvivlar på hur man ska kunna ta hand om ett barn, säger Carolina Reinhag och tar upp flera exempel.
– Det kan också handla om en social utsatthet. Att man har kontakt med socialtjänst eller att man har barn sedan tidigare som man har stöd kring. Då samlar man det nätverket och så gör man en plan, fortsätter hon.
Utöver psykiatri och socialtjänst kan det handla om att koppla in förlossningspersonal, familjepedagoger, habilitering, öppen förskola eller alkohol- och drogrådgivning. Carolina Reinhag betonar att insatserna inte bara är riktade till den som föder barnet.
– Det finns en tradition att man bara har jobbat mot mamman, men man vet att barn knyter an till fler. Så partnern är superviktig, precis lika viktig, säger hon.
Carolina Reinhag arbetade tidigare som skolkurator. I stället för att stötta barn och ungdomar direkt, ska hon se till att insatserna finns där redan innan.
– Jag tänker att de föräldrar som jag träffar nu, var de som jag gav föräldrastöd i skolan, men då hade barnen kommit upp i skolåldern. Så det är samma målgrupp egentligen, men nu får man träffa dem under graviditeten.
Hon beskriver det som att jobba främjande och förebyggande.
– Att komma in under graviditeten är superspännande, för då är man ofta motiverad att göra en förändring. För vissa är det första gången i livet som de verkligen tar hand om sig själva och har någon annan att vara viktig för, säger Carolina Reinhag.
Hon brukar informera om vilka rättigheter som de blivande föräldrarna har och det stöd som finns från vården och omsorgen.
– Men det är klart att det finns dem som har med sig egna erfarenheter från sin egen barndom och är på sin vakt. Att man är rädd och osäker, och känner ett motstånd till stöd och då jobbar men med det. Vad är man rädd för ska hända?
Med de blivande föräldrarna kan hon samtala om vad som gynnar en god självkänsla hos barn, hur man skapar bra relationer i familjen och vad man kan göra för att ta hand om sig själv.
– En vanlig sak är att räcka till som förälder och att vara good enough. Ett litet barn behöver inte en perfekt förälder, utan en förälder som är där och är närvarande. Det kan också handla mycket om vad man ska prioritera när man blir förälder. Vad kan man ta bort och att öva på att sätta gränser, mot sin omgivning och sig själv. Att man inte kan hinna med allt. Och att jobba med relationen om man är två.
Hon säger att de flesta är öppna för att ta emot hjälp om de behöver.
– Det är inte lika tabu längre, varken med psykisk ohälsa eller att man behöver samtalsstöd utan tvärtom. Man vill ha det och gärna som par, att man vill få hjälp med relationen och att få till det jämställt. Så det är en större utmaning för oss att räcka till för alla än att motivera folk att komma.
De vill undvika att de som behöver hjälp inte får den.
– Risken är att man mår allt sämre, att stressen ökar och att man håller det inom sig och stångar sig blodig i onödan. Att man har svårare att orka som förälder och att det blir en belastning. Målet är att förebygga psykisk ohälsa både hos föräldrar och barn, säger Carolina Reinhag.
Under året har hon arbetat med ett 40-tal föräldrar och projektet är finansierat för två år till.