Den nya rapporten från konsultbolaget PWC har rubriken ”Genomlysning av rekryteringsprocessen när externa rekryteringsbolag används”. Den beställdes efter den aktuella felrekryteringen – som också benämns just så, i dokumentet.
Det beskrivs hur Region Gotland först själva försökte, med bara tre sökande som resultat, varav ingen bedömdes uppfylla kravprofilen. Ett rekryteringsbolag kopplades in, som så småningom presenterade tre nya kandidater. En föll bort med tanke på kravbilden, en annan på grund av svårigheter att arbeta på plats på Gotland.
En enda person kom alltså till slutintervju.
– Ja, en sak vi lärt oss är att vi behöver ha fler kandidater, säger regionens HR-chef Lotta Israelsson.
Men hur kunde det bli bara en?
– Vi hade ju haft tjänsten utlagd själva och visste att den var svårrekryterad. Dessutom så matchade den här personen kravbilden.
Under intervju två ”reagerade en deltagare på något svar”, enligt rapporten. Efter en sökning ”framkom uppgifter som föranledde frågor, bland annat om en tidigare överenskommelse om avslut” med en tidigare arbetsgivare.
Kring detta ansågs kandidaten ha ”förklaringar som bedömdes rimliga” och referenserna var dessutom ”mycket goda”. Rekryteringsfirman rekommenderade att regionen skulle fatta ett snabbt beslut och anställningen genomfördes.
PWC tillägger att ”ingen ytterligare fördjupad bakgrundskontroll eller utökad referenstagning och dialog med kandidaten genomfördes”.
– Precis som det står i rapporten så behöver vi titta på det här med bakgrundskontroll och referenstagning. Vi jobbar med människor och ibland blir allt inte helt rätt, säger Lotta Israelsson.
Men vem var det egentligen som gjorde fel? Borde rekryteringsfirman ha kollat bakgrunden bättre, eller ställde regionen för få frågor? Det fastslås inte i rapporten.
Huruvida firman borde betala någon slags kompensation är fortfarande omtvistat.
– Vi anser att vi har lidit större skada än bolaget. Om det pratar våra respektive jurister fortfarande med varandra, berättar tillförordnad regiondirektör Torsten Flemming.
Kan detta alltjämt hamna i domstol?
– Jag tycker vi har haft en bra dialog, så det har jag svårt att tro.
Personen blev alltså anställd. Något senare under våren inkom dennes anmälningar om trakasserier. Gällande just detta – vad som faktiskt hände under de där veckorna – är regionledningen fortfarande fåordig.
– Själva händelsen lämnar jag utan kommentar, av olika skäl och av respekt för de inblandade, säger Lotta Israelsson.
Kritiska röster har fått det till att man köpte ut en person i stället för att utreda själva händelserna. Att man köpte tystnad, med andra ord.
Nu berättar regionledningen att det snarare var anmälaren själv som gjorde att granskningen lades ner.
– Ja, genom att inte delta i utredningen. Eftersom trakasserierna hade upphört och då anmälaren inte ville berätta mer, så hade vi inget att gå vidare med. Vi köper inte ut någon för att den ska hålla tyst. Jag gjorde en helhetsbedömning och kom fram till att det här var bästa lösningen, fastslår Torsten Flemming.
Något man däremot jobbar vidare på, tillsammans med fackförbunden, är det skadade förtroendet.
– Vi har stort förtroende för facket och ett bra samarbete med dem, säger Lotta Israelsson.
En sista fråga: Kommer den utköpta chefen få bra referenser från er?
– Om någon vill ha referenser så berättar vi väl helt enkelt vad som hände här, svarar Torsten Flemming.