Släke-rensningen är ett sätt att minska övergödningen i Östersjön.
Det är tidig morgon på den vidsträckta stranden i Tjälder i Boge. Några få badentusiaster har redan hunnit ta sig ett dopp.
På en sträcka strax norr om Vitviken är Ulf Smedberg också redan igång med sin traktor. Men en egenkonstruerad specialkratta, fäst vid traktorn, kör han ner till strandbrynet och krattar upp ett brett band av tång eller släke. När släken samlats ihop i strängar byter han redskap på traktorn och skopar upp den illa-luktande sörjan som sedan läggs i högar i skogsbrynet.
Här får den ligga och "förkompostera". Lite senare på säsongen hämtar han släken som sedan kan spridas som jordförbättring på åkermark.
– Förra året körde jag bort 400 ton släke bara från den här stranden, berättar Ulf.
Det är i många fall tack vare det så kallad LOVA-bidraget som Gotlands stränder kan städas från släken. Det statliga bidraget som fördelas via länsstyrelsen kan, som här på stranden i Tjälder, sökas av en förening eller kommuner för insatser som syftar till att förbättra havs- och vattenmiljön. I det här fallet – för att minska övergödningen i Östersjön.
– Det här är jätteviktigt. Det är en fröjd att komma ner här på stranden när Uffe har varit här, säger Sabine Kihlstedt som sitter i den lokala föreningen och kan anlita Uffe tack vare att man fått LOVA-bidrag.
Ulf Smedberg och Sabine Kihlstedt samtalar om hur fin stranden blir efter Ulfs släke-rensning.
– Just nu syns det ju att det varit en maskin på stranden. Men om ett par dagar och lite regn så ser det ut som på Sudersand, fortsätter hon.
I juni utsågs Ulf Smedberg till månadens klimathjälte på Gotland för sitt idoga arbete. Han har i många år rensat ständerna både i samarbete med föreningar och Region Gotland som beviljats LOVA-bidrag. I dag har han uppdrag från föreningar på ett 10-tal stränder och till helt nyligen; sex kommunala stränder.
I början av juli gick regionen ut och varnade för att flera stränder kan komma att bli utan släk-rensning då man fått mindre stöd från länsstyrelsen i år.
– Nu får vi prioritera från tillfälle till tillfälle, helt beroende på hur behovet av rensning ser ut på de olika stränderna, men det är högst sannolikt att det kommer finnas släke på stränderna i högre omfattning i år, sa Christian Strängborn, chef på parkenheten, i ett pressmeddelande.
Ett tjockt lager släke som snart ska bort.
Det minskade stödet från länsstyrelsen beror i sin tur på att länsstyrelsen fått mindre pengar från Havs- och vattenmyndigheten.
– Det var i förra veckan som jag fick veta på omvägar att det var tvärstopp och att jag inte kan fortsätta fakturera regionen. De fick bara en femtedel av det de sökt. Nu ska man inom parkförvaltningen sköta det med egen personal och egna maskiner, men jag vet inte om de har maskiner som är lämpliga, säger Ulf.
Han är nu orolig för att arbetet som man lagt ner på regionens stränder under alla år ska vara förgäves. Sker inte rensningen kontinuerligt växer stränderna snart igen. Något som både miljön och i förlängningen regionen förlorar på.
– Det tar ett par år sedan är det vass hela vägen ner till vattnet. Sen är det risk att det kommer björk- och tallplantor som slår rot, så om tio till tjugo år är det helt förstört. Plus att bottnarna blir väldigt belastade när släken förmultnar och stjäl syre.
Ulf Smedberg, utsågs nyligen till månadens klimathjälte på Gotland för sitt arbete med att rensa stränderna från släke. Samtidigt förlorar han flera uppdrag på regionens stränder.
Han säger sig ha förståelse för regionens beslut då det saknas pengar, men menar att rena stränder också genererar pengar – inte minst från besöksnäringen.
– Stränderna är ju något som drar hit besökare. Det är ju ganska dyrt att ta sig till Gotland. Är då stränderna sunkiga så kommer de ju inte tillbaka. Då tappar regionen intäkter, det blir ett moment 22. Det här är en fråga som politikerna bör ta tag i. Först och främst i tekniska nämnden, men kanske högre upp också, säger Ulf.
Ulf Smedberg beskriver sig som en strandmänniska som vurmar för stränderna. Det ligger nog i generna eftersom han har påbrå från strandsocknar både på väst- och östsidan, säger han. Hur de minskade anslagen nu kommer att slå mot hans verksamhet vet han inte riktigt idag. Men han är lite orolig för hur det ska bli.
Ulf har själv konstruerat specialkrattan på traktorn och den fungerar alldeles utmärkt.
– Det är roligt att jobba med att få stränderna fina, men det måste ju finansieras, säger han och pekar på traktorn som bara den kostar en och en halv miljon kronor.
– Minskar stöden ännu mer och om vi får för lite jobb så kan jag inte ha kvar grejerna, då får vi upphöra. I dag är vi inte så många som jobbar med det här och försvinner vi vet jag inte om den yngre generationen skulle hoppa på det här någon gång i framtiden.