Eva Armini valdes till Lyssnarnas sommarvärd 2023. Radio är något hon gärna skulle fortsätta inom.
Ja, när lyssnarna skulle välja årets sommarvärd i P1 föll valet på Eva Armini, tidigare lärare på Klinteskolan, senare en av grundarna till Gotlands första friskola, Donnergymnasiet, och numer deltidsboende i Västergarn.
Att sommarprata har länge varit en dröm, men det var på håret att det blev av. När hon väl bestämt sig för att söka var det endast tre timmar kvar på ansökningstiden. Men Eva samlade ihop sig och fick i väg en ansökan på Sveriges Radios telefonsvarare.
Och till slut var det just hennes berättelse – som inleddes med hur hon blev bortadopterad som liten bebis och sedan följde sina biologiska föräldrar, en journalist och en mannekäng, på håll i tidningarna – som lyssnarna vill fortsätta höra på.
I onsdags sändes programmet i Sveriges Radios P1 och responsen lät inte vänta på sig.
– Jag har fått väldigt många reaktioner från gamla vänner som jag inte sett på 40 år, från vänner på Island och Gud vet vad, men också från många okända personer som dels har skrivit via Sveriges Radio och dels har tagit reda på mitt telefonnummer och till och med ringt mig. Det har varit väldigt trevligt. Alla har varit berömmande och tyckt att det var bra och intressant. Andra har gråtit och skrattat om vartannat.
Hur tänkte du när du lade upp ditt program?
– Jag har tänkt att det inte skulle vara den gamla vanliga visan kring adoption och att det på inget sätt skulle vara tårdrypande. Jag ville i stället fokusera på styrkan som jag tog vara på som barn. Jag fångade in styrkan i utanförskapet och tänkte att jag var min egen.
Andra ämnen som tar plats i Eva Arminis sommarprat är Afrika som har varit en stor del av både Evas och hennes man Olofs liv och som de båda rest mycket i. Och så förstås mode som har följt Eva ända sedan hon var liten och såg sin biologiska mamma på olika tidningsomslag.
Eva Armini tillsammans med maken Olof i i Västergarn.
– Både min adoptivmamma, min biologiska mamma, jag själv och min mormor har haft ett klädintresse så det kunde jag liksom inte lämna ute. Sen ville jag berätta om sammanträffanden i livet som är magiska på något sätt. Det mest magiska är ju att jag utan att ha vetat om det, har bott på samma adress som min biologiska mamma i Göteborg. Det är nästan ofattbart.
Din berättelse är i viss mån utlämnande. Har det varit svårt att berätta?
– Nej det var inte svårt för jag har ju ingen anklagelse mot någon människa. Det har jag ingen anledning att ha. Eftersom jag har levt ett så bra liv så är jag inte bitter på någon av de här människorna. I slutändan tycker jag inte att någon har svikit mig.
Du fick väldigt mycket uppmärksamhet när du blev utvald och också nu när programmet har sänts. Hur kommer du att förvalta det här?
– Om jag får möjlighet så kan jag mycket väl tänka mig att göra mer radio, kortare radioprogram i små format som jag tror passar mig. Det skulle vara underbart. Det har varit som en riktig vitamininjektion för mig i min ålder – att få uppleva allt det här ståhejet. Det är nästan som ett nytt liv och det var så oväntat för det enda jag gjorde var ju att tala in fyra minuter på en telefonsvarare.
Så det är en ny karriär som väntar nu då?
– Ja, vi hoppas på det. Det kan man väl göra när man är 76 år? Börja på något nytt. Jag har alltid velat skriva och alltid skrivit. Jag har ju varit svensklärare och haft många skrivarkurser för lärare. Kreativt skrivande är ju min grej och nu har jag fått en nytändning, avslutar Eva Armini.