Charlotte Uhler och Calill Odqvist Jagusch från Light My Fire samarbetar med festivaler, foodtrucks och andra. De har tillgång till flergångsalternativ så att lagen kan efterföljas.
Att skräpa ner blev förbjudet i Sverige 2011. Polisen fick då rätt att skriva ut böter till den som slängde skräp. Cigarettfimpar och snus var dock undantagna i lagen – att slänga sådana på gator och torg blev förbjudet först i januari 2022 och kan nu bötfällas på samma sätt som annat skräp.
Att det finns en lag mot nedskräpning har börjat gå upp för folk, även om det är lite si och så med efterföljandet av lagen.
Mindre kunskap verkar gemene man ha om de nya skräpreglerna som infördes vid årsskiftet. De flesta Almedalsbesökarna ser ut som frågetecken när Helagotland frågar om de känner till något om de nya skräpreglerna.
I korthet går lagen ut på att minska mängden engångsartiklar i samhället. Det innebär att plastglas som innehåller mer än 15 procent plast och används på festivaler och andra evenemang inte längre får säljas. Dessutom måste restauranger, foodtrucks, caféer och liknande som har hämtmat erbjuda sina kunder matlådor eller muggar som kan återanvändas. Den som arrangerar offentliga tillställningar utomhus måste också kunna erbjuda sina gäster en möjlighet att sortera sitt förpackningsavfall.
Att få känner till den nya lagen bekräftas av en Novusundersökning som Håll Sverige Rent nyligen lät göra. Den visar att endast en av tio takeaway-köpare blivit erbjudna flergångsalternativ sedan lagen infördes och endast en av tio kände mycket väl till den nya lagen.
– Man lägger ganska mycket energi på att implementera de här lagarna, men det finns ingen kommunikation. Samtidigt har man dragit ner resurserna för till exempel Håll Sverige Rent som är en organisation som skulle kunna hjälpa till att informera, säger Johanna Ragnartz, vd för Håll Sverige Rent.
Johanna Rangnartz, vd Håll Sverige Rent, menar att det är ett problem att konsumenterna inte vet att de kan efterfråga flergångsartiklar.
Problemet med att information inte når ut, menar hon, är att konsumenterna inte vet om att de kan efterfråga flergångsartiklar, vilket i sin tur leder till att producenterna kan säga att det inte är någon som efterfrågar och därmed inte vågar satsa.
Så, hur ser det då ut på Almedalsveckan, där en uppsjö av snabbmat erbjuds besökarna? Inom Almedalsorganisationen genomförde man redan 2022 projektet "Engångsfritt Almedalen" och samma hållbarhetstänk lever kvar.
Calill Odqvist Jagusch, vd Light My Fire, och Mattias Andersson, initiativtagare till Gotlands matmarknad, samarbetar under Almedalsveckan.
Under veckan huserar Mattias Andersson, initiativtagare till Gotlands matmarknad, på Hamnplan. Här trängs foodtrucksen och gemensamt för dem är att alla erbjuder sina kunder flergångsförpackningar.
– Organisationen bakom Almedalen har beslutat att det inte ska användas engångsartiklar under veckan och det har hjälp oss att ta steget till engångsfritt, säger Mattias Andersson.
Till sin hjälp har han Malmöföretaget Light My Fire Borrow, som hjälper matserveringar runt om i landet med en engångsfri lösning. Företaget samarbetar med Region Gotland och Almedalsveckan för tredje året. Deras speciella tallrikar, bestick och glas diskas i en diskvagn och kan sedan återanvändas om och om igen.
Företaget Light My Fire har med sig en restaurang-disk på släpvagn för att kunna diska sina tallrikar, bestick och muggar som kan återanvändas.
– De här tallrikarna är gjorda av en slitstark plast. De kan användas minst 400 gånger. När de blir slitna mal vi ner dem och gör nya tallrikar, berättar Calill Odqvist Jagusch, vd för Light My Fire.
Mitt bland alla foodtrucks står en återvinningscentral, där alla flergångsartiklar samlas in efter att de har använts, därefter tas de till diskvagnen och förs sedan tillbaka till matställena igen.
När maten är uppäten finns det stationer för att samla upp flergångsartiklarna så att de kan diskas.
– Alla vet egentligen att det är bråttom så jag tror på hårdare lagar som kan hjälpa till att skynda på omställningen. Vi vill ju att världen ska vara kvar, säger hon.
Johanna Ragnartz vid Håll Sverige Rent tycker att initiativet i Almedalen är mycket bra, men efterlyser ett mer utvecklat system för större sammanhang i Sverige. Hon berättar om hur man i Århus i Danmark genomför ett projekt där man ställer om en hel stadsdel.
I projektet har alla matproducenter gått in i samma system. Som kund betalar man för sina flergångsartiklar. När man ätit klart kan man lämna igen dem på en valfri station på gatan och få pengarna tillbaka. Grejerna diskas på en gemensam diskcentral och går sen tillbaka till restaurangerna.
– Det är väl ett sådant system som borde komma på plats för att aktörerna ska våga satsa, säger Johanna Ragnartz.
Företag som inte följer de nya reglerna kan behöva betala en miljösanktionsavgift på 10 000 kronor. Det är Region Gotland som har tillsynsansvaret. Hittills har man dock inte genomfört någon tillsyn och har därför i nuläget ingen uppfattning om hur detta efterföljs.