”Det har gått stadigt neråt egentligen och det kan man fundera på vad det beror på”, säger Anna Hörsne-Malmborg, som är enhetschef för förlossningen, BB och den gynekologiska avdelningen på Visby lasarett.
– I år kommer vi nog inte upp i 500 en gång, säger Anna Hörsne-Malmborg, som är enhetschef för förlossningen på Visby lasarett.
Födslarna och inskrivningarna är färre än vad hon hade trott.
– Året började ganska bra och vi förväntade oss fler förlossningar och sedan blev det inte så. Det sjönk lite och vårt största tapp var egentligen i juli, som brukar vara vår bästa månad men inte var det i år. Där saknas det åtminstone ett 20-tal barn mot vad det brukar vara, säger Anna Hörsne-Malmborg.
Enligt statistik från SCB, ökade födslarna på ön i början av 2000-talet och hade en peak 2010 när 593 barn föddes, därefter har det sjunkit igen.
– Från 2,0 barn per kvinna till 1,6 barn i fjol. Länet följer med andra ord utvecklingen i riket, säger Vitor Miranda, demograf på SCB som har analyserat statistiken.
Enligt honom påverkas födslotalen historisk av ekonomiska konjunkturer, utbildningsnivåer, deltagande i arbetsliv och olika samhällsfaktorer.
– Men de senaste åren har det varit högkonjunktur i Sverige, och det har inte fattats några politiska beslut som borde ha drivit ned barnafödandet. Trots det har barnafödandet fortsatt minska. Forskningen har inget bra svar på varför, men historiskt sett bör nedgången följas av en uppgång, säger Vitor Miranda.
När den kommer kan varken han eller Anna Hörsne-Malmborg förutspå.
– Vi får se vad trenden säger, det beror på vad som händer framåt. Om det minskar om ett år är det väl lätt att skylla på pandemi och krig och ekonomi och allt, säger hon.
En trend i landet som helhet är att kvinnor föder allt färre barn och Gotland ligger ännu lägre än rikssnittet. I bara två län, Uppsala och Västerbotten, föds färre än här.