”De tar pengar från oss som vi ska tjäna in här för att kunna livnära oss”, säger pälsförsäljaren Jonas Berghall som är kritisk till festivalbanden.
2021 införde arrangörerna bakom Medeltidsveckan så kallade festivalband i olika varianter. När man började använda banden var anledningen att hålla koll på besökarantalet under pandemin. Men redan kort efter att den veckan tog slut meddelade man att det var något som kunde bli permanent, vilket det också blev.
En som inte är helt nöjd med att det kostar att gå in på marknaden är pälsförsäljaren Jonas Berghall som ställt ut på marknaden i över 30 år.
– När de började med inträdesavgift så sa vi att detta är första spiken i er egen kista, vilket det också är. Jag har flera bekanta som annars brukar ställa ut men som inte vill komma hit mer. Det är för det här bandet och att marknaden inte sköts ordentligt, säger Jonas Berghall.
Vad är det som inte sköts?
– Tidigare år har det funnits papperskorgar överallt, men nu gör det inte det, så folk bara slänger skräp överallt. Jag hade inte ens tänkt att åka hit först utan istället åkt till en annan marknad där det är halva priset för utställare.
En annan anledning till att Jonas inte tycker att kvalitén för marknaden håller är att den gått bort från att vara en medeltidsmarknad till att i stället bli en "vanlig" marknad.
– Det är bara massa plast och andra saker som inte ens fanns på medeltiden. Det är inte heller många som tillverkar sakerna själva längre. Förr fick man inte göra så, men nu är det som om det inte finns några krav alls, säger Jonas Berghall.
Transport- och boendepriserna för Jonas landade på över 11 000 kronor. Det i kombination med deras marknadsplats som ligger runt 10 000 kronor, gör situationen ohållbar menar han.
– Det är för stora omkostnader så i år tror jag inte det går runt, inte för min del i alla fall.
Efter denna Medeltidsvecka har Jonas fått nog.
– Det här blir sista året, det är kört. Nästa gång åker jag till andra ställen där allt fungerar i stället, säger han.
Vad krävs för att du ska komma tillbaka?
– De har slagit in hela kistan med spikar nu. Det är nästa år saker måste ändras i så fall och då måste det gå tillbaka till sitt ursprung. Händer det så är jag villig att ge det en chans till, säger Jonas Berghall.
”Det var mer folk förr, men nu är det här myspyset lite borta. Det har blivit mest ekonomi i det hela”, säger keramikern Maria Folkesson.
För keramikern Maria Folkesson är det tionde året som hon är med på marknaden och ställer ut sitt porslin. Även hon ställer sig kritisk till festivalbandet.
– Jag tycker att det är helt fel. Är man en större familj blir det nästan omöjligt att ha råd att komma in. För oss hantverkare blir det sämre då det blir mindre försäljning för oss.
I år blev kostnaderna extra dyra. Hennes biljetter till färjan dubblerades och för marknadsplatsen betalar hon någonstans mellan 10 000 och 15 000 kronor, trots hantverksrabatt.
– Om jag inte hade rabatten hade kostnaden nog dubblerats och då hade jag ju gått back. Sen bor ju vi i vårt tält och det betalar vi extra för, vilket jag tycker är tråkigt när vi redan betalar för platsen, säger hon.
Inte heller Maria är säker på om hon kommer tillbaka nästa sommar.
– Jag är inte hundra. Det är många faktorer som spelar in. Färjan är för dyr och marknadsplatsen har blivit nästan 30 procent dyrare för mig, säger Maria Folkesson.
”Jag har inte hört något gnäll om priserna men å andra sidan kommer de ju inte till mig med den kritiken”, säger keramikern och utställaren Maria Scherlund.
Bredvid Maria Folkessons tält håller hennes keramiker-kompanjon, Maria Scherlund, till. Hon har ställt ut på marknaden sedan 1998.
– Jag kan tycka att det är onödigt höga priser och det är synd att man höjt i år igen. Ska man som familj köpa någon leksak, något att äta och dricka, då går det mycket pengar, säger Maria.
– Det tycker vi också, det är onödigt dyrt för en dag, fyller en kund till Maria i.
Under veckan bor Maria tillsammans med sambon i sitt tält, något de betalar en extra avgift för.
– Vi betalar en tusenlapp mer för att sova där, vilket är lite udda. Det finns inget annat ställe som man betalar för att sova i tält, utan det är ju snarare att man betalar för serviceavgift som sophämtning.
Tommy och Ann-Marie Olsson är besvikna över att arrangören inte gett någon information eller besvarat deras mejl inför Medeltidsveckan.
Bland kristaller och smycken står Hemseborna Ann-Marie och Tommy Olsson i sitt tält för 15:året. De upplever att flera besökare varit irriterade för att de behövt betala för att ta sig in på marknaden.
– Det här med entré är inte bra, man betalar för att gå på en marknad där man sen ska handla saker. Det kan knappt vara någon underhållning heller så jag förstår inte vad folk betalar för, säger Tommy.
Inte heller kontakten med arrangörerna upplever de som särskilt positiv.
– Vi har mejlat många gånger men inte fått svar, det är väldigt dåligt, flikar Ann-Marie in.
Tidigare år har många människor passerat förbi marknaden och på vägen köpt något. Det är också den delen som Tommy och Ann-Marie saknar.
– Det vi förlorar på är folk som går runt och tittar och sedan kommer på dagen efter att de vill köpa något. Tidigare har de då kunnat komma tillbaka igen, men nu betalar man ju inte en dag till för att gå hit, säger Tommy.
– Kvalitén på marknaden har också försämrats, det har blivit en lägre standard med plasttält och annat. Om vi inte bodde på Gotland så hade vi inte åkt hit, säger Ann-Marie.
Molle Johansson har tillsammans med sambon Helena Ängebrink varit både besökare och utställare i många år.
Molle Johansson och Helena Ängebrink ställer ut med företaget Svarta Kattens handelshus som annars huserar i Linköping under namnet Historiska kompaniet. De har besökt Medeltidsveckan både som besökare och utställare i många år.
– Entrébandet har de gjort på ett fult sätt tycker jag. De började med det på grund av pandemin när man ville skapa mer avstånd mellan besökarna och då sa man att det inte skulle bli permanent. Sen blev det obligatoriskt året efter. Det är som om jag skulle ha en onlinebutik som ligger bakom en betalvägg innan man kan börja handla, säger Helena.
– Det är färre folk och färre försäljare på grund av det här bandet. Det blir inte särskilt kul för oss försäljare, säger Molle.
Enligt Christopher Sandberg, vd för Medeltidsveckan, används festivalbanden numera för att de ska ha möjlighet att överhuvudtaget kunna genomföra arrangemanget.
– Vi måste ha kostnadstäckning för att få en festival som står på egna ben. Om man jämför med länsteatrar och museum så får de oftast ett stort regionalt och lokalt stöd. Jämfört med dem får vi en bråkdel, och det räcker inte för att genomföra det här. Vi vill ju inte att gotlänningarna ska stå för den notan själva, utan turisterna ska hjälpa till.
”Genom den här lösningen har vi kunnat se att 80 procent av intäkterna nu kommer från den besökande turismen”, säger Medeltidsveckans vd, Christopher Sandberg om festivalbandens påverkan.
Att festivalbandet ska haft en negativ påverkan på marknaden är inget som arrangörerna erfar.
– Det har påverkat jättemycket, men på ett positivt sätt. Medeltidsveckan är ju inte enbart en marknad utan det är en stadsfestival med 22 scener över hela Visby och Gotland. Eftersom vi också är en forskningsstiftelse som pågår året runt behöver vi täcka kostnaderna för hela verksamheten, säger Christopher och fortsätter:
– När vi har pratat med våra försäljare under de här åren har majoriteten uppgett att de har en ökad försäljning och upplevt att kontakten med besökaren blivit bättre.
De flesta vi har pratat med upplever ju inte att det blivit till det bättre. Så hur menar du?
– Som man ställer frågan får man svaret. Vi pratar kontinuerligt med alla medverkande och lyssnar på kritik. Den samlade bedömningen är att de besökare som tar sig hit har gjort ett aktivt val att gå in på marknaden och det har skapat fler engagerade besökare som vill köpa saker. Innan festivalbanden var det ju många förbipasserande och väldigt trångt, vilket gjorde det svårare att handla. Sen kan jag inte svara för dem ni har pratat med.
Lena Lundin, Rolf Lundin och Christer Nilsson är biodlare på ön, de säljer sin honung på årets Medeltidsmarknad.
Trots större intäkter för att täcka kostnader för städning av bland annat toaletter och markytan, är det flera av försäljarna som upplevt en sämre standard på marknaden. Kritiken riktar sig även mot andra försäljare som använder sig och säljer saker som inte fanns på medeltiden. När Helagotland befann sig på marknaden under onsdagen hade det slutat regna och istället sken solen, samtidigt var det flera som hade presenningar över och tält helt gjorda av plast.
– Det är inte så. Vi har som mål att göra en historisk idyll och stämning, men även hålla en historisk korrekthet. Det har inte ändrats. Vi har mer folkbildningsinslag än någonsin och mer av det medeltida korrekta. Sedan har det ju varit oväder som gjort att flera fått täcka sina varor och tält med presenningar. Men sen ber vi dem plocka bort det, säger Sandberg.
– Det handlar också om att få en balanserad marknad. Om vi bara hade haft handsydda skor med svinborst som kostar 12 000 kronor per par hade det inte blivit en rolig marknad för 80 procent av våra besökare, säger John Friederich, som är producent för marknaderna.
Flera av marknadsutställarna är kritiska till arrangörens festivalband, ordningshållningen och att saker får säljas som inte fanns på Medeltiden.
Flera knallar som har varit med på marknaden under många år, upplever även en ökning vad gäller hyran för deras marknadsplats. Det i relation till höjda transport- och boendepriser har gjort många osäkra om de kan gå med vinst när veckan väl är slut.
– Vi anpassar oss efter förändringar på priser i samhället, och löneutvecklingen. I år påverkade även inflationen, säger Christopher Sandberg.
Hur mycket har ni höjt?
– För de större kommersiella försäljarna har det i snitt ökat med 7,9 procent per kvadratmeter, säger John Friederich.