Lars Thomsson (C), andra vice ordförande i miljö- och samhällsbyggnadsnämnden.
De senaste fyra åren har i snitt 2,75 detaljplaner färdigställts per år. Alldeles för lite med tanke på att flera tusen bostäder väntar på nya detaljplaner, tycker inte minst öns byggbolag och fastighetsägare.
Att det varit extra trögt de senaste åren har sina förklaringar, särskilt har arbetet med en ny översiktsplan varit betungande.
– Men det håller ändå inte. Det är på tok för lite, säger oppositionspolitikern Lars Thomsson (C), andra vice ordförande i miljö- och samhällsbyggnadsnämnden.
– Vi måste få fart på det här, det inser alla. Annars är risken att Gotland stagnerar.
Centerpartiet tror att det går att tredubbla mängden detaljplaner som färdigställs per år. En viktig ingrediens i deras recept är att låta byggherrarna ta in egna konsulter som kan driva detaljplanearbetet. Det är något som är möjligt redan i dag. Men Lars Thomsson menar att andra kommuner i landet är mer generösa med den möjligheten och att Gotland också behöver vara det.
– Om man får in en privat konsult som kan göra 70–80 procent av jobbet så har man kommit väldigt långt.
I december föreslog Centerpartiet att ge förvaltningen i uppdrag att ta fram en strategi för att tredubbla detaljplaneproduktionen. Utöver att låta byggherrarna driva arbetet i högre utsträckning vill partiet att detaljplanerna görs mindre detaljerade.
Men förslaget röstades ner av S- och M-styret.
– Centerpartiet la det förslaget i samband med att vi skulle föra in Sliteplanen i prioriteringsordningen. Det de bad om hade riskerat att försena Sveriges klimatmål, säger Andreas Unger (M), ordförande i miljö- och samhällsbyggnadsnämnden, och hänvisar till den koldioxidinfångning som planeras i Heidelberg materials nya anläggning.
Andreas Unger (M), ordförande i miljö- och samhällsbyggnadsnämnden.
Han påpekar att byggherrar redan i dag är med och driver detaljplanearbeten. Det är inte något han är emot.
– Jag förstår att näringslivet vill gasa, det vill jag också. Men det måste göras med någon form av kvalitet och det tar tid. Även om vi har fler byggherreledda planer så behöver vi personer som tar emot på vår sida. Och det har vi inte riktigt, säger han.
Under 2023 bad förvaltningen om mer pengar för att kunna anställa ny personal. Uppdraget är för stort i förhållande till personalstyrkan, anser chefen Richard Löwenborg. Men mer pengar blev det inte. Andreas Unger förklarar varför:
– Alla som drivit företag vet att man måste få ihop ekonomin. Det är inte bara att gasa på för Richard och det är inte bara för oss att ge mer pengar. Bostäder för alla är superviktigt, men kan vi bara fokusera på det? Kommer vi då lösa cancervården? Barnens skolgång? Alla delar är viktiga, men vi behöver göra politiska prioriteringar. Därför fick de inte mer pengar under förra året.
Flera byggherrar tidningen har pratat med påpekar att de står för stora delar av kostnaderna via planavgifter och undrar därmed varför inte regionen kan bemanna upp. Men det är inte så enkelt, menar Andreas Unger. Kostnadstäckningen är inte hundraprocentig, utan det finns alltid kostnader som skattekollektivet behöver stå för.
I stället ber han om tålamod.
– Sedan förra året har vi gjort omstruktureringar inom både plan och bygglov. Den sista chefen har precis kommit på plats och Richard Löwenborg har nu totalansvaret. Vi behöver hålla i och hålla ut och se effekterna av det här. Det kommer bli skitbra tror jag.