Det är natten mellan den 11 och 12 september 2022. Klockan har passerat midnatt, men radiohuset i Visby är fullt av människor. Vissa är glada, andra är oerhört besvikna. De gotländska rösterna i riksdags- och regionvalet är inte helt färdigräknade, men resultatet är mer eller mindre klart.
Med stor säkerhet verkar 29-årige Jesper Skalberg Karlsson (M) och 41-åriga Hanna Westerén (S) få förtroendet att under de kommande fyra åren representera Gotland i Sveriges riksdag.
– Nu väntar ett gediget arbete för att leverera för gotlänningarna. Nu ska jobbet verkligen göras, säger Jesper Skalberg Karlsson i en intervju dagen efter valet.
All makt utgår från folket och riksdagen är folkets främsta företrädare.
Så avslutas den första meningen i regeringsformen – den grundlag som utgör stommen i den svenska demokratin. Det är utifrån den högtidliga formuleringen som Jesper Skalberg Karlsson och Hanna Westerén ska göra ”jobbet”.
Men skiljer sig genomförandet av uppdraget åt beroende på om ditt parti sitter i regeringen eller inte? Ja, blir det givna svaret från båda de gotländska ledamöterna. För Hanna Westerén – som kom in i riksdagen 2015 – har de senaste månaderna varit hennes första tid i opposition.
– Och det har verkligen varit en omställning att inte längre ha regeringsmakten. Förändringen blev mycket större än vad jag hade trott. Man hamnar på sätt och vis på åskådarläktaren och har helt enkelt inte lika mycket makt längre, säger Hanna Westerén.
Hon berättar att hon under de tidigare regeringarna – där Socialdemokraterna alltid har ingått – väldigt enkelt kunde kommunicera med statssekreterare och ansvariga ministrar. Något som nu har blivit mycket svårare.
På andra sidan det politiska fältet beskriver Jesper Skalberg Karlsson samtidigt att han har just en sådan kontakt. De två ledamöterna har alltså helt olika möjligheter att få gehör hos regeringen. Något som tydligt märktes när de höjda priserna i färjetrafiken – gotlänningarnas främsta diskussionsämne de senaste månaderna – nådde hela vägen upp till riksdagen.
LÄS MER: Steg på vägen mot ny Gotlandskabel – men Skalberg Karlsson (M) är inte nöjd
Det gjorde den genom att Hanna Westerén i en interpellation till bostads- och infrastrukturminister Andreas Carlson (KD) ställde frågan om hur gotlänningarna skulle kompenseras för de höjda priserna samt hur den kommande upphandlingen av färjetrafiken skulle ge ”rimliga villkor på landsvägen till Gotland”.
– Man känner sig alltid stolt över att företräda gotlänningarna, men just då var den känslan oerhört stark. Det var en möjlighet att kanalisera min ilska över orättvisan som prishöjningarna innebär, säger Hanna Westerén.
”Jag hörde något om en regering för hela landet, men där ingår uppenbarligen inte Gotland. Det är tydligt men likväl skamligt.” Genom sådana formuleringar riktade hon i den efterföljande debatten hård kritik mot regeringen.
Jesper Skalberg Karlsson deltog också i debatten, men valde en mer försiktig linje. Han berömde regeringen för att ha ”tagit den här frågan på allvar” och bjöd in Andreas Carlson till Gotland för att fortsätta diskutera frågan.
– Det var rätt av Hanna Westerén att ställa frågan till ministern – det ska man göra i opposition. Men medan vissa är mer känslosamma och yviga tillhör jag de mer sakliga och inkännande. Jag tycker att det är viktigt att kunna fortsätta diskussionen, säger Jesper Skalberg Karlsson i dag.
LÄS MER: Ministerns svar: Inga mer pengar till Gotlandstrafiken
Hans agerande i frågan har fått kritik från politiska motståndare på Gotland. I en insändare med rubriken ”Dags att Jesper Skalberg gör något!” skrev Vänsterpartiets oppositionsråd Saga Carlgren att ”det är dags att du gör allvar av ditt valbudskap och visar att du är Gotlands röst och inte sätter partiet framför gotlänningarna”.
Hur ser du på den kritiken?
– Innan debatten var känslan att ministern stängt dörren helt, men efteråt var han öppen för att komma till ön och fortsätta samtalet om våra förutsättningar. Där menar jag att det är bra att vi trycker på utifrån och inifrån, med en riksdagsledamot i opposition och en som stöttar regeringen, säger Jesper Skalberg Karlsson och fortsätter:
– Situationen med biljettpriserna slår hårt mot många och jag tycker inte om den alls. Det gör nog ingen som har Gotlands bästa för ögonen. Men jag tror inte att det skulle bli bättre om jag lämnade Moderaterna och drev Gotlands frågor som politisk vilde.
Det tror inte heller Hanna Westerén. Och samtidigt som hon riktar kritik mot regeringen är det svårt att säga hur hon själv skulle ha agerat gällande färjepriserna om Sverige fortfarande hade haft ett socialdemokratiskt styre.
Vad hade du gjort då?
– Jag vet att jag hade jagat på en S-regering lika mycket. Om jag inte hade gjort det så hade jag lika gärna kunnat avgå. Det hade varit att diskvalificera mig själv från mitt uppdrag, säger Hanna Westerén.
Det är ju lätt att säga, men svårare att faktiskt bevisa. Och Hanna Westerén erkänner samtidigt att hon inte skulle ha pressat på för mycket om det hade inneburit en risk att hamna ”i frysboxen” och därmed tappa sitt inflytande i andra frågor.
Och däri ligger kanske knäckfrågan. Riksdagsledamöterna behöver hitta en balans för att nå maximalt inflytande. Och det är inte alltid särskilt lätt för väljarna att bedöma om de faktiskt lyckas med det.
En genomgång visar exempelvis att Hanna Westerén har lämnat in 18 motioner – varav 5 skrivna med andra ledamöter – sedan hon valdes i höstas. Under samma period har Jesper Skalberg Karlsson lämnat in 9 helt egna motioner.
Men utöver motioner och interpellationer arbetar ledamöterna mycket i de utskott som de har placerats i av sina respektive partier – Jesper Skalberg Karlsson i socialutskottet och Hanna Westerén i skatteutskottet. De deltar i voteringar och besöker verksamheter på såväl Gotland som andra delar av landet. Allting kräver dessutom att de läser in sig på de – inte sällan komplicerade – frågor som de ska besluta om.
En stor del av ”det politiska hantverket” sker därmed genom enträget gnetande i det tysta, bortom tv-kameror och fotoblixtar. Så det är inte självklart att den ledamot som lämnat in flest motioner också är den som bäst lyckats med sitt uppdrag.
Men om det inte går att mäta, hur ska då väljarna veta att deras riksdagsledamöter sköter uppdraget på bästa sätt?
– Man kan ju säga att det utvärderas av väljarna var fjärde år. Men även ledamöter som arbetat hårt röstas bort ibland, säger Jesper Skalberg Karlsson.
Vet väljarna tillräckligt om vad ni gör i riksdagen?
– Nej, och det är nog vårt fel. Vi kanske är ointressanta. Och det är okej för mig, jag har aldrig velat bli kändis, säger han och fortsätter:
– Sen har jag gjort försök att informera. Under min förra period i riksdagen skrev jag årsredovisningar om vad jag hade gjort – det var kanske tre personer som laddade ner dem.
Även Hanna Westerén tror att det är få väljare som har koll på vad hon och Jesper Skalberg Karlsson gör. Samtidigt upplever hon att intresset ändå är större än vad hon trodde innan hon valdes in i riksdagen.
– Jag kan få tillrop och sms från olika, ibland oväntade, håll. Personer som säger att de egentligen inte håller med mig politiskt, men att det är bra att jag lyfter en särskild fråga, säger Hanna Westerén.
Både hon och Jesper Skalberg Karlsson framhåller att deras mejladresser finns på riksdagens hemsida och uppmuntrar den som vill att höra av sig till dem.
– Politiska mandat är till låns och det ingår i vårt uppdrag löpande att kommunicera med väljarna, säger Jesper Skalberg Karlsson.