Utjämningskommitténs huvudsekreterare Emelie Värja under en pressträff om förslag på ändringar i det kommunala utjämningsystemet under tisdagen.
Om utfallet med det uppdaterade kostnadsutjämningssystemet genomförs kommer glesbygdsbor gå plus, medan Stockholmsbor får betala mer än i dag. De största vinnarna med förändringarna blir de kommuner med en gles befolkning, svag socioekonomi och en åldersstruktur som är kostsam.
I förslaget har Gotlands kommun en positiv förändring på 1 840 kronor per invånare vilket betyder 112 miljoner kronor mer per år, enligt Emelie Värja, huvudsekreterare i utjämningskommittén. Även på regionnivå går Gotland plus med 181 kronor per invånare, vilket ger 72 miljoner mer.
– Gotland får stora positiva förändringar, konstaterar Emelie Värja.
Anledningen till höjningen är bland annat mer kompensation för små sjukhus.
– Om det bara finns ett litet sjukhus i hela regionen finns det behov av viss sjukvård för att ha beredskap. Det är framförallt det vi har värderat upp, säger Emelie Värja.
Syftet med utjämningssystemet är att skapa förutsättningar för god välfärd i hela landet. Främst är det andelen barn och äldre som är avgörande men även olika merkostnader. Beräkningen av dessa görs genom att titta på sambandet mellan kostnader och olika strukturella faktorer, som exempelvis antalet invånare eller gleshet.
– I och med att Gotland får mer i det här förslaget, kan man säga att de varit underkompenserade tidigare, förklarar Emelie Värja.
Trots höjningen är Meit Fohlin (S), regionstyrelsens ordförande, inte nöjd.
– Det var ett väntat förslag som inte gav någon hänsyn till ö-läge eller beredskap.
Enligt henne tar förslaget inte höjd för Gotlands behov av en överdimensionerad vård, eller byggandet av beredskap.
– Utjämningssystemet bygger på faktorer som ska vara jämförbara, men det vi lyfter är att vi har saker som inte är jämförbara med andra, som ö-läget och att vi är de enda som är en region och kommun i ett.
Meit Fohlin (S), regionstyrelsens ordförande.
Enligt Meit Fohlin är det dock tveksamt om förslaget kommer att bli verklighet.
– De finns både partier och storstäder som kommer att vara emot det här. De som är förlorare är såklart inte positiva, så man kan ju inte veta om det här går igenom.
Bakgrunden till de föreslagna ändringarna är att utvecklingen varit olika i olika delar av landet sedan utjämningssystemet förändrades senast. Nuvarande system med skatteutjämning infördes 2005. Det har justerats flera gånger, senast 2019 då man införde socioekonomiska faktorer som utbildnings- och inkomstnivå i beräkningsgrunden. Det gav Region Gotland ytterligare 90 miljoner kronor i utjämning för 2020.
År 2022 tillsatte regeringen en parlamentariskt sammansatt kommitté för att göra en mer grundlig genomgång av utjämningssystemet. Att det behövdes kort tid efter den förra översynen berodde till stor del på den industriella expansionen i norra Sverige. För Gotland är kompensation för småskalighet och de merkostnader det innebär för sjukvården viktigast.