Gotlandslinsen har en nötig smak med en balans mellan sötma och beska.
I början av veckan fanns det 21 produkter från Sverige med skyddad ursprungsbeteckning inom EU. Nu är de 22, efter att Gotlandslinsen fått den åtråvärda certifieringen som det andra gotländska livsmedlet efter Gutefår, som säkrade certifieringen redan 2016.
Den skyddade beteckningen innebär att för att en produkt ska få kallas för Gotlandslins måste den odlas på Gotland, Fårö eller intilliggande småöar utom Stora och Lilla Karlsö.
– Det är väldigt roligt det här. Det blir en helt ny klass på linsen. Vi som odlar har alltid trott på och gillat den, men nu blir det en märkning på den som vi verkligen kan använda oss av. Det skapar en exklusivitet som öppnar för framtidsplaner, säger Frida Thomsson, som odlar Gotlandslins i När.
Så sent som 2016 väcktes Gotlandslinsen ur en törnrosasömn som pågått sedan början av 1900-talet. Under 1800-talet finns dokumentation som vittnar om att baljväxten odlades brett på Gotland vid tidpunkten. Genom ett försöksprojekt av Jörgen Thomsson och Mari Håkansson vid Mickelgårds i När togs produktionen av Gotlandslins upp igen.
Idag odlas omkring 30 hektar vilket ger omkring 30 ton linser när det är rensat och klart. Tre olika odlare finns i dag på ön och produkten säljs genom företaget Nordisk råvara. Frida Thomsson hoppas att märkningen ska öka kännedomen om livsmedlet.
– Kapaciteten finns att odla mycket mer och det finns odlare. Det som ska till är att försäljningen behöver komma i gång. Öka kunskapen om att det finns en Gotlandslins, helt enkelt, säger hon.
Gotlandslins.
I och med att skyddet gäller i hela EU så finns möjligheter att kika mot en större marknad, tror Frida Thomsson.
Blir Gotlandslins i Sverige en motsvarighet till Champagne i Frankrike på sikt, tror du?
– Ja men varför inte. Det är ju en unik märkning som säkerställer ursprunget.
2016 var också året då kött från Gutefår eller "hånnlambet" fick samma EU-märkning. Björn Hjernquist, ordförande i Gutefårakademin, berättar att man har gått från mellan två till tre uppfödare av rasen år 2016, till att de i dag är ett tiotal.
– Syftet med att få certifieringen var att uppmärksamma rasen. Det lyckades vi verkligen med. Nästan som över en natt 2016 kändes det som att alla började prata om "hånnlamb". Så vi har fått och får ännu en väldigt stor uppmärksamhet kring detta. Vilket varit väldigt kul, säger han.
Gutefår. I bakgrunden syns Björn Hjernquist.