Nyligen beslutade tekniska nämnden att två så kallade fyrfackskärl ska ersätta de två enfackskärlen som funnits på Gotland sedan 2008. Beslutet fattades i strid mot vad både konsulter och tjänstemän tidigare uttryckt som det mest lämpliga och minst kostsamma alternativet, och ska stegvis införas för villor och fritidshus under 2026.
De nya kärlen är betydligt större än dagens, varför en anpassning av fordonen som hämtar vårt avfall kommer vara betydande.
Birger Björkman är avdelningschef på Region Gotlands avfallsenhet:
– Det avtal vi har i dag med Verdis, tidigare Urbaser, går ut i februari 2026 så vi måste ändå göra en ny upphandling, och därför tar vi inte in de nya kärlen tidigare än så. Entreprenörerna måste få god tid på sig att anpassa sina fordon och fordonsflotta inför upphandlingen, varför det var viktigt att redan nu besluta vilka kärl som ska användas, säger han.
Som Helagotland tidigare skrivit fattade regeringen sommaren 2022 beslut om en ny reform där kommunerna från och med januari i år tar över ansvaret för förpackningsinsamling, vilket antingen ska ske genom fastighetsnära insamling eller vid lättillgängliga platser. Men till dess behöver kommunerna också erbjuda separat insamling av matavfall från hushåll. Deadline för allt är 1 januari 2027.
Till sin hjälp att besluta om vilken lösning som blir bäst och billigast för Gotland tog regionen hjälp av utomstående konsulter. Sweco, i det här fallet, liksom tjänstemännen vid regionens teknikförvaltning, kom till slutsatsen att det mest kostnadseffektiva och cirkulära insamlingssystemet vore att behålla de befintliga enfackskärlen för mat- och restavfall, som sedan skulle kompletteras med ett stort fyrfackskärl, samt en sidoinsamling för metall.
Det här systemet skulle bli billigast, men också innebära längst körsträcka. Omvänt resultat fick regionens nu beslutade alternativ med två stora fyrfackskärl som är den mest kostsamma lösningen, men som innebär kortast körsträcka. En anledning till att den är dyr är ett patent hos PWS AB, som innebär att de är enda tillverkaren, varför det inte finns någon konkurrensutsättning, enligt Sweco.
– Vi har tittat på det, och det verkar finnas andra tillverkare i Europa. Eftersom den här upphandlingen är så stor så kommer den att publiceras över hela EU, säger Birger Björkman.
Någonstans på vägen inför nämndbeslutet har alltså det mest kostsamma alternativet enligt både förvaltning och konsulter blivit det minst kostsamma, enligt regionens pressmeddelande den 14 december.
För att hantera de nya sopkärlen krävs så kallade fyrfacksfordon som är tyngre än dagens bilar. Men eftersom innerstaden inte är byggd för framtiden, eller för sopbilar för den delen, så kommer regionen avvakta med innerstaden, som eventuellt kommer få kvartersnära insamling i stället. Regionen har redan sökt dispens från sopsortering för sex innerstadsfastigheter.
Upphandlingen om vem som ska ta hand om de gotländska hushållens sopor väntas publiceras under våren.
Den befintliga fordonsflottan består enligt utredningen av åtta biogasdrivna- och fem dieseldrivna lastbilar, utöver en dieseldriven kärlbil och en biogasdriven bil för latrin.
Hur många nya anpassade fordon som kommer behövas i framtiden är ännu oklart.
– Men vi utgår från vår bränslepolicy som säger att det ska vara 100 procent förnybara bränslen i våra fordon.