Christopher Sandberg, vd för Medeltidsveckan, vidhåller att responsen varit väldigt positiv och att kritiken mot medeltidsbanden förstoras upp på sociala och i traditionella medier.
Det är snart en lika stark tradition som Medeltidsveckan själv: Missnöjet mot de festivalband som numera krävs för att komma in på merparten av veckans programpunkter. Redan när de infördes 2021 anklagades arrangören för att stänga ute ekonomiskt svaga grupper och därmed svika sitt folkbildande arv.
I en intervju inför årets Medeltidsvecka sa vd:n Christopher Sandberg att "lösningen var omtalad för några år sedan, men nu får vi mest positiv respons". Kritiken har ändå återkommit i regelbundna intervaller – och dagen efter årets invigning brakade det loss igen.
Det började med ett inlägg i Facebook-gruppen Gotlands marknad, där en anonym användare klagade på den påstått höga prisnivån. Mindre än ett dygn senare hade tråden ungefär 500 inlägg, merparten kritiska till festivalens nya upplägg med festivalband – men även en del som tar beslutet i försvar och menar att banden varit nödvändiga för festivalens överlevnad.
När Helagotland ringer upp Christopher Sandberg för en intervju om den återkommande kritiken ifrågasätter han artikelns vinkel.
– Vi får ungefär 100 000 meddelanden om året och vi har kört med banden i fyra år nu, och det vi ser är ett enormt positivt mottagande. All handgriplig statistik visar att det finns en enorm kärlek för festivalen, som i år har fler marknadsdeltagare än någonsin, fler besökare och fler programpunkter. Artiklarna som alltid skrivs i samband med veckan är helt enkelt missvisande för den allmänna inställningen till Medeltidsveckan, säger han.
500 inlägg på ett av öns bredaste forum. Är det verkligen missvisande att prata om "kritik" då?
– Det är klart att det kan blossa upp sånt i trådar på sociala medier, att det blir en ekokammare som drar till sig personer som tycker likadant. Egentligen handlar det om en mycket liten grupp som får väldigt stor uppmärksamhet. De flesta tycker inte det är fel att ta betalt för kultur.
Liksom tidigare riktar många av kritikerna in sig på medeltidsmarknaden, som förut kunde besökas utan kostnad. Som att betala för att komma in på Ica eller Coop, tycker flera i den aktuella tråden.
Medeltidsveckan arrangerades första gången 1984. Fram till 2021 kostade det inget att ströva runt på festivalområdet.
– Vår erfarenhet är att den där allmänna kritiken främst kommer från folk som egentligen inte så intresserade av Medeltidsveckan, de som inte klär upp sig men gärna går runt och tittar lite. Och om man inte är så intresserad kan förstås 0-159 kronor för ett endagarsband upplevas som dyrt. Är man däremot superintresserad av medeltiden finns det nog ingen festival av den här storleken som är så prisvärd. Med ett band får du tillgång till 9 områden, 30 scener och 100 gratis programpunkter. Jag tycker logiken blir lite upp och nedvänd här, säger Christopher Sandberg.
När medeltidsbanden lanserades motiverade man förändringen med att veckan inte hade någon framtid utan nya intäktskällor.
– Jag tycker att det är tröttsamt att kulturen alltid får den här frågan, varför det kostar ... Jag ser den sällan när det handlar om sport eller underhållning, konstaterar Medeltidsveckans vd.
Börjar det bli ett problem för veckan att den här diskussionen aldrig riktigt lägger sig?
– Nej, det skulle jag inte säga. I grund och botten är det ju bra att folk dryftar sina åsikter. Vi analyserar, utvärderar och justerar upplägget hela tiden, och då är det bra med en tredje part som kan komma med input och ett utifrånperspektiv, säger Christopher Sandberg.