Grundskolechefen Jörgen Norström säger att det inte finns någon begränsning i hur många timmar som de gotländska eleverna får framför skärm under lektionstid. “Det behöver varje skola samordna i dialog lärare emellan, hur undervisningen är upplagd“, säger han.
Rekommendationerna för barns och ungas användning av skärmar är begränsade till få timmar per dag. Från att inte användas alls av barn under två år, till max en, två eller tre timmar om dagen med stigande ålder. Då räknas skoldagens timmar inte in.
– Jag tror att de här rekommendationerna handlar om att elever blir mer och mer stillasittande och att man använder fritiden för mycket till skärm i stället för att röra på sig. Det försöker vi också beakta och det har både skola och fritids fått en del frågeställningar kring, säger regionens grundskolechef Jörgen Norström.
Det kan handla om tidsbegränsning för skärmtid eller helt skärmfritt på fritids, till mobilförbud på lektionerna eller under hela skoldagen. Hur ofta och länge som skärmar används i undervisningen är inte styrt på samma sätt.
– Det ska finnas en medvetenhet när det gäller skärm och vara kopplat till läroplanen. Det ska inte vara ett tidsfördriv utan vara uppgifter som ska lösas på ett eller annat sätt, säger Jörgen Norström.
Han påpekar också att skolan anpassar skärmanvändningen efter elevernas mognad och ålder.
I förskolan finns inte längre något krav på att använda digitala lärverktyg. Regeringen arbetar nu fram ett förslag på ny läroplan för de yngsta, som även ska gå i linje med Folkhälsomyndighetens senaste rekommendationer. Skolminister Lotta Edholm (L) har dessutom uttalat sig om att lågstadiet i huvudsak borde vara skärmfritt, vilket inte gäller idag.
– Det står i skollagen att vi ska använda digitala läromedel. Det är en fråga om balans och vad som ger effekt i undervisningen, om man använder papper och penna eller om man använder skärm, säger Jörgen Norström, som samtidigt hänvisar till de förändringar som sker när det gäller synen på skärmar i skolan.
– Vi har även från skolministern fått uttrycket från skärm till pärm med inriktning på läromedel. Sedan är det upp till varje lärare hur man lägger upp sin undervisning, hur mycket man använder katederundervisning och tryckta läromedel och digitala hjälpmedel. Det bedömer varje lärare inom sin profession, säger Jörgen Norström.
Den svenska skolan har digitaliserats de senaste åren. På flera gotländska skolor får elever exempelvis surfplattor att använda redan i förskoleklass.
På Solklintskolan i Slite är det inte heller tiden framför skärmen som räknas.
– Det är styrt kring lektionsuppgifter och det är då man har skärmtiden. Det är kopplat till en arbetsuppgift och att säga att det är jättemycket skärmtid i skolan kan jag inte hålla med om, säger biträdande rektorn Cecilia Lundberg.
Enligt henne är de redan restriktiva och säger att användning av skärmar alltid sker under lärarnas uppsikt.
– Läraren kan koppla upp en stor skärm och använda den i stället för att varje barn sitter med varsin egen padda, det gör man väldigt lite här hos oss, säger Cecilia Lundberg.
Surfplattor används exempelvis när uppgiften är att söka efter information digitalt och för andra uppgifter kan information sökas i tryckta böcker. För skrivuppgifter används datorn ibland och papper och penna ibland.
– Vi diskuterar inte hur många timmar vi använder en bok eller en penna. Däremot diskuterar vi det här med mobiler. Elever får inte ha med dem under lektionstid, men elever på högstadiet får ha mobil på raster. Elever från förskoleklass till sexan lämnar in dem på morgonen och får tillbaka dem när de går hem, säger Cecilia Lundberg på Solklintskolan.
Folkhälsomyndighetens rekommendationer om tidsbegränsad skärmtid per dag är inte riktad mot skolan. “I skollagen står det inte i reglerat antal timmar utan det står vad man ska göra“, säger Kalle Edéus som är rektor på Orionskolan i Visby.
Den fristående Orionskolan i Visby har också elever från förskoleklass till årskurs nio. Där samlas alla mobiltelefoner in på morgonen och lämnas tillbaka i slutet av skoldagen. Under lektionstid har de även varit restriktiva med skärmar i de lägre åldrarna.
– Inlärningsmässigt visar forskningen att det är bättre att lära sig skriva med penna och papper först, innan eleverna tränar på att använda digitala enheter, särskilt i lågstadiet. Men det är viktigt att eleverna i högre klasser får den utbildningen som behövs för att klara vidare studier, säger Orionskolans rektor Kalle Edéus.
Precis som grundskolechefen Jörgen Norström och rektorn Cecilia Lundberg påpekar han att de följer skollagen. Att Folkhälsomyndighetens rekommendationer om max antal skärmtimmar per dag, inte gäller undervisningstiden.
– Vi räknar inte timmar som är digitala utan vi räknar med de moment som ska ingå i varje årskurs. Sedan om det blir en timme eller fyra timmar är inte det viktiga, utan det viktiga är att läroprocessen blir genomförd, säger Kalle Edéus.
Sveriges socialminister Jakob Forssmed (KD) säger på presskonferensen om skärmtid även att regeringen betonar mobilfrihet under skoldagen. På var sin sida om honom står utredare Helena Frielingsdorf och Olivia Wigzell tillförordnad generaldirektör på Folkhälsomyndigheten.