I rapporten ”Basindustrins omställning kräver fler yrkesutbildade”, skriver organisationen Industriarbetsgivarna att tillgången på industriteknisk kompetens i Sverige bedöms minska med 40 procent från den nuvarande nivån, fram till år 2035.
Rapporten nämner också att det 2023 går drygt 1 400 sistaårselever på industritekniska program i Sverige, men att den siffran minst behöver fördubblas för att klara industrins rekryteringsbehov.
Även fast det än så länge är väldigt hypotetiskt, så finns det en risk att kompetensbristen på ön kommer kunna stå i vägen för industriprojekt. Sanna Palomaa är tillväxtchef på Region Gotland.
– Lyckas vi inte med att rekrytera vissa typer av kompetens kan det bli så att vissa typer av satsningar inom både nya och befintliga industrier kan försvåras eller till och med omöjliggöras, säger hon.
Hon menar att det är viktigt att de traditionella basindustrierna planerar framåt och ser över vad för kompetenser som kommer behövas i framtiden.
– Utan att svara ”så här kommer det att bli” eller ”så här kommer det inte att bli” så tänker jag att det handlar om att ligga steget före i planeringsarbetet. Vi behöver ett utvecklande tankearbete där vi tänker på ”vad för kompetens kommer vi att behöva?”, säger Sanna Palomaa.
Heidelberg Materials planerar en stor ombyggnation för att kunna bygga den CCS-anläggning som ska urskilja koldioxid ur cementproduktionen. HR-chefen Jenny Wallin Sander säger att kompetensbristen kan göra en redan stor utmaning, än större.
– Vår klimatomställning är definitivt den största som skett på Gotland och även en av de största i Sverige. Det är en rejäl utmaning, men vi kommer att lösa det och vi måste lösa det tillsammans med hela Gotland, säger Jenny Wallin Sander och menar att det är viktigt att locka fler personer med kompetens till Gotland.
– Vi måste få hit fler personer med kompetens så att vi exempelvis inte anställer elektriker från Geab, för Geab behöver ju också elektriker.
Som ett av de största företagen på Gotland menar Jenny Wallin Sander att det är viktigt att företaget intresserar sig i frågorna kring kompetensbrist.
– Vi har en möjlighet att engagera oss i frågorna och det är helt avgörande så att andra företag kan ta rygg. Gotland har en chans att ta avstamp från den här stora klimatomställningen.
Att förbättra kompetensförsörjningen är något som Region Gotland jobbar hårt med.
– Vi hade ganska nyligen ett samtal med representanter från industrin för att fånga in behoven, säger Jaana Vinberg som är kompetensförsörjningsstrateg på regionen och menar att utbildningssystemet på Gotland är en grundbult för att kunna möta kompetensbehovet. Men det räcker inte för att möta alla behoven, utan kompetens måste också rekryteras från annat håll.
– Vi har inget industritekniskt program på gymnasiet, men bland annat utifrån det behov som basindustrin har så har det startats ett teknikcollege som varit i gång i fyra år nu. Det är ett sätt att möta behoven inom teknik och industri där studenter kan välja att läsa ämnen utöver ordinarie gymnasiekurser, säger Jaana Vinberg.
Hon säger också att vuxenutbildningen på ön har en viktig roll gällande kompetensförsörjningen.
– Vuxenutbildningen är väldigt mycket i dialog med näringen kring behov och liknande. Sett till behov så är vuxenutbildningen snabbfotade med att plocka fram en utbildning utifrån vad som behövs, säger Jaana Vinberg.