Enligt en tidigare befolkningsprognos räknade Region Gotland med att antalet barn i förskola och grundskola skulle minska med 350 fram till 2023. Nu väntas tappet bli betydligt större.
En ny befolkningsprognos visar att antalet elever nu väntas minska med 1 086. Omräknat för planperioden 2025 till 2027 innebär detta 431 färre barn och elever inklusive fritids inom barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområden. Det gör att nämndens budget under planperioden kommer att reduceras med motsvarande cirka 37,1 miljoner kronor om man räknar enligt resursfördelningsmodellen. Det uppger utbildnings- och arbetslivsförvaltningens ekonomichef Jimmy Söderström i ett mejl till redaktionen.
– Det här kommer såklart sätta ytterligare tryck på verksamheterna, säger Oscar Lindster (S) ordförande i barn- och utbildningsnämnden.
Kommer man behöva stänga skolor?
– Så kan det vara, säger han.
Samtidigt betonar han att denna statistik som kommer från prognosföretaget Statsticon, bara är just en prognos:
– Det ger en viss riktning men det kan svänga, som det ser ut nu pekar det på en tydlig minskning. Har vi betydligt färre elever så påverkar det hur många skolor vi kan ha, säger han.
Vilka skolor det i så fall skulle gälla är för tidigt att säga.
– Det går att se tendenser men det går inte att säga att "den här skolan försvinner". I norra Visby minskar antalet elever kraftigt, där har vi en rad skolor, säger Oscar Lindster.
Prognosen från Statsticon bygger på statistik från Statistiska centralbyrån.
Antalet barn som föddes på Gotland var lågt 2022 och fortsatte att sjunka förra året. Under 2023 föddes 454 barn, vilket är den lägsta siffran på över 50 år. Gotland är dock inte ensamt, utan trenden är likadan i hela Sverige och i andra industriländer.
Tidigare förklarades nedgången av antalet födda barn med en svag arbetsmarknad och att det var svårt att ordna barnomsorg, men så ser det inte lägre ut i Sverige menar Glenn Sandström som är docent i historisk demografi vid Umeå universitet.
Forskarna har börjat söka nya förklaringar till den låga nativiteten. Oro för läget i världen anses som den mest troliga förklaringen. Oro för klimatförändringar, en tillbakagång för demokratin med ökad polarisering i samhället, till det en geopolitisk instabilitet.