För att minska kostnaderna för hyrpersonal införs en rad lockbeten i vår, som extra pengar för tjänstgöring nattetid och rekryteringsbonus.
Sjukvårdsförvaltningen bedömer att det är möjligt att bedriva hälso- och sjukvården inom budget, förutsatt att alla pusselbitar faller på plats. Till exempel måste kostnaden för hyrpersonal minska och statsbidragen ligga kvar på nuvarande nivå.
Under januari och februari överskred kostnaderna budgeten med 33 miljoner kronor. Intäkterna ökade, men bara med 8 miljoner kronor. Det innebär att året inletts med ett underskott om 25 miljoner kronor. Flera faktorer gör siffran osäker, men det som anses säkert är att kostnadsläget är oroväckande högt.
För nästa år begär hälso- och sjukvårdsnämnden en förstärkning om 127 miljoner kronor. Av det är 26 miljoner kronor i ökade kostnader för avtal med privata utförare. För löner till prioriterade satsningar krävs 7 miljoner och till ökade hyror för lokaler 13 miljoner kronor. Övertagandet av njurenheten i egen regi väntas öka kostnaden med 5 miljoner kronor.
En avgörande faktor är hyrpersonalen. Under förra året steg kostnaden med 63 miljoner till 166 miljoner kronor. Vid gårdagens sammanträde beslutade nämnden att införa de förslag som vi tidigare berättat om. Det gäller bland annat höjd ersättning för personal som arbetar natt, förstärkt friskvårdsbidrag, rekryteringsbonus till de som värvar sjuksköterskor, biomedicinska analytiker och distriktsläkare, samt införande av en intern resurspool för sjuksköterskor. Förslagen införs under våren.
– Det är inte bara ekonomin som påverkas negativt av inhyrd personal. Arbetsmiljön och patientsäkerheten utmanas också rejält när kontinuiteten försämras. Det är därför viktigt att vi satsar på våra egna medarbetare och på så sätt bryta den ökande trenden av inhyrd bemanning, säger nämndens ordförande Filip Reinhag (S).
Filip Reinhag.
Förutom minskade kostnader och ökad patientsäkerhet ser hälso- och sjukvårdsdirektör Marie Loob satsningen på att minska beroendet av hyrpersonal som ett sätt att stärka utvecklingskraften framåt. Vid sammanträdet beslutades om de mål som ska gälla 2024– 2027. Den egna personalen ska uppgå till minst 95 procent för att säkra en god och patientsäker vård. Redan 2025 ska förtroendet för öns vårdcentraler vara högst i landet.
Arbetet med att öka effektiviteten i alla vårdnivåer ska öka, så att den genomsnittliga beläggningen i slutenvården inte överstiger 85 procent.