Det var i december som försvarsminister Pål Jonson (M) och USA:s försvarsminister Lloyd Austin skrev på avtalet om fördjupat försvarssamarbete som ger USA tillgång baser och lagring av försvarsmateriel i Sverige.
I december undertecknades det så kallade DCA-avtalet, som bland annat innebär att USA:s militär får använda 17 svenska militärbaser, anläggningar eller övningsområden. En av platserna som pekas ut är Gotland.
Innan beslutet kan träda i kraft måste det dock godkännas i riksdagen. Därför har en rad aktörer getts möjlighet att tycka till om det historiska avtalet. Bland dessa återfinns Region Gotland, som nu har tagit fram ett förslag på yttrandet ska se ut.
Här berörs den fråga som fått mest uppmärksamhet i samband med rapporteringen om DCA: Att det inte finns något i det som förbjuder utplacering av kärnvapen på Gotland.
På denna punkt går yttrandet från regionen inte att misstolka:
"Region Gotland vill med eftertryck framhålla vikten av Regeringens ställningstagande mot kärnvapen och vill framhålla att inga kärnvapen ska finnas på gotländsk mark samt att skrivningar kring det måste stärkas."
Meit Fohlin (S), regionstyrelsens ordförande, utvecklar i en kommentar till Helagotland:
– Vi tycker att det varit lite otydligt hur man ser på detta, och det märks även på debatten i riksdagen. Man verkar resonera att en sån skrivning inte kommer att behövas, men jag tror att ju tydligare man är i den här frågan, desto bättre, säger hon.
Regionstyrelsens ordförande Meit Fohlin anser att det är viktigt att Sverige får till ett avtal som liknar det Norge och Danmark har. "Där har detta funkat."
Synpunkten är en av fyra i regionens yttrande, som kan skickas in först efter att förslaget färdigställts och klubbats igenom av regionstyrelsen. Aningen otydligt är även det juridiska, tycker man i remissvaret.
För vad händer om militärer från USA begår brott på svensk mark? Vilket av länderna har då den så kallade domsrätten? Frågan är något komplicerad och det korta svaret blir att det beror på omständigheterna.
– Jag personligen tycker att det här är en fråga för rättsväsendet att tycka till om. Det har inte har så mycket med att det kommunala och regionala att göra, men det var något som lyftes i våra diskussioner. Och visst, att det finns en förutsägbarhet i eventuella rättsprocesser är bara bra, säger Meit Fohlin.
Avtalet öppnar även för att militär sjukvårdspersonal från USA ska kunna agera på Gotland, vilket regionen välkomnar.
"Det är dock viktigt med ett strukturerat samarbete och informationsutbyte mellan amerikanska vårdgivare och svensk sjukvård, särskilt vid behov av fortsatt vård vilket inte verkar vara reglerat", skrivs det i yttrandet.
Ett förslag om godkännande av avtalet kommer läggas fram på riksdagens bord 8 maj. Beslutet väntas ske i juni.
Dessutom föreslår man att den förordning som gör det möjligt för Försvarsmakten att hjälpa till vid stora olyckor ska utvidgas, så att även amerikanska styrkor kan gripa in i sådana situationer.
Slutligen tycker man att det borde finnas en ersättningsmodell för att kompensera de regioner och kommuner som påverkas av DCA ekonomiskt.
– Vår ekonomi baseras på hur många som är folkbokförda på Gotland. Om det kommer hit människor som inte är folkbokförda här och använder regionens infrastruktur och tjänster, ja, då kan det så klart leda till kostnadsökningar för oss. Hela den frågan är ganska luddigt beskrivna i avtalet, säger Meit Fohlin.
Som regionstyrelsens ordförande, vad är viktigast för dig vad gäller DCA?
– Det finns ju skräckexempel på platser där samarbetet i praktiken lett till gated communities där amerikansk lag gäller. Så vill vi förstås inte ha det här. Jag tror att nyckeln är att följa de goda exemplen, dem vi ser i Norge och Danmark, där detta faktiskt funkat. Hit hör att det är svenska lagar som ska gälla och att det inte ska finnas några kärnvapen här.