Knut Stahle, med de två frankerade kuverten med protestlistorna, som postas från Visby till Hanna Westeréns (S) och Jesper Skalberg Karlssons (M) riksdagsadresser i Stockholm.
Knut Stahle står vid postlådorna på Östercentrum i Visby, någon månad efter att de startade en protestlista mot DCA-avtalet.
– Jag lägger på två kuvert med namnlistorna. Ett till Hanna Westerén och ett till Jesper Skalberg Karlsson som är riksdagsledamöter för Gotland, säger han.
Båda politikerna har tidigare sagt att de kommer godkänna avtalet. DCA är en förkortning för Defence Cooperation Agreement, och har redan skrivits under av försvarsministrarna i Sverige och USA. Det som kvarstår är ett riksdagsbeslut.
– Vi har undertecknat det här för att vi vill att de ska rösta nej. De har fortfarande en möjlighet att stoppa det här, säger Knut Stahle.
”Jag hoppas att de sätter sig in i avtalet och tar sitt ansvar och röstar nej”, säger Knut Stahle om de två gotländska riksdagsledamöterna som har tänkt rösta ja. Hanna Westerén (S) säger dock att det finns en konsensus över partigränserna och både hon och Jesper Skalberg Karlsson bedömer att de har sina väljare med sig i den här frågan.
Knut Stahle, med protestlistan mot DCA-avtalet, som har skrivits under av 628 personer på Gotland som säger ”Naj till DCA”.
Avtalet ger USA:s militär rätt att använda svenska militärområden och lagra vapensystem på Gotland och 16 andra platser i Sverige. De som har skrivit på namnlistan är kritiska till att det inte finns något som förbjuder kärnvapen i avtalet. Det finns också en oro över att ett annat land kan ta beslut som riskerar säkerheten på ön.
– Givetvis lyssnar jag när människor uttrycker en oro. Jag har också en oro över säkerhetsläget vi befinner oss i och jag tar det på allvar, säger Hanna Westerén (S), som inte har ändrat uppfattning om avtalet.
Det har inte heller Jesper Skalberg Karlsson (M).
– Det här är ett okomplicerat avtal som USA har med flera andra av våra grannländer och med den svåra säkerhetssituation som vi har behöver vi samarbeta med andra länder, säger han.
Protestlistan påverkar därmed inte deras beslut och de tror att de har den tysta majoriteten med sig.
– Jag upplever att det finns en tilltro till den politiska och militärstrategiska bedömningen, säger Hanna Westerén.
”Jag känner mig tillräckligt trygg för att representera gotlänningarna i den här frågan och rösta ja till avtalet. I de argument som de har framfört har jag inte sett till något som får mig att ändra uppfattning, avvika från partilinjen och rösta nej”, säger Hanna Westerén (S) om protestlistan.
Knut Stahle tror däremot att det är fler som är emot än för avtalet.
– Jag undrar om de ens har läst det. De verkar oinsatta och det är ansvarslöst, säger han om riksdagsledamöterna.
Varken Jesper Skalberg Karlsson eller Hanna Westerén har ännu läst avtalet.
– Inte i sin helhet, men vi har haft ganska gedigna genomgångar i min partigrupp om vad det de facto är man har förhandlat kring. Alla riksdagsledamöter har givetvis inte tillgång till alla militära bedömningar. Vi ska också komma ihåg att beslutet ligger i framtiden och att jag kommer ha ytterligare tillfällen för att se till att vi kommer fatta rätt beslut, säger hon.
– Det finns ännu inte på riksdagens bord men jag har diskuterat det med kollegor i försvarsutskottet, säger han.
”Det påverkar inte mitt beslut. Jag har att förvalta det förtroende jag har fått och på Gotland var det ungefär 7 000 gotlänningar som röstade på Moderaterna. Vi ser att vi behöver samarbeta mer inom Nato och med andra länder”, säger Jesper Skalberg Karlsson (M) om protestlistan.