Till att börja med vill Christer Stoltz, tidigare beredskapschef inom Region Gotland, betona att en intervju om skyddsrum inte bör ha sin utgångspunkt i det som händer i Ukraina:
– Vi har inte den situationen att vi behöver känna en sådan oro, det är inte det beredskapsläget i Sverige just nu. Blir det ett annat läge så kommer man också gå ut med mer information, säger han.
TV • Följ med in i ett av Visbys skyddsrum
Ansvaret för detta vilar på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB.
– På deras hemsida finns också mycket av den information som folk just nu söker, exempelvis kartan över skyddsrum.
Tidigare – om vi går tillbaka omkring 60 år – kunde man även läsa om detta i var och varannan trappuppgång. Så länge vi hade telefonkataloger kunde man även leta i dem.
Men omständigheterna har förändrats över tid, vilket är relevant att berätta om i det här sammanhanget.
– På 90-talet bedömde man att omvärldsläget var gynnsamt och man slutade bygga nya skyddsrum. Samtidigt tog staten över ansvaret för detta och pausade även besiktningarna av rummen – fram till 2016, då läget åter ansågs vara ett annat, berättar Christer Stoltz.
Åren 2017-18 gjordes den senaste kollen av Gotlands omkring 350 skyddsrum, av MSB. "Inte ett enda godkändes utan föreläggande", skrev GT då – men det poängterades även att detta är det vanliga, i hela Sverige. Oftast handlar det om småsaker, men ibland är bristerna mer omfattande.
Vissa av dessa åtgärder bekostas av staten, men ganska mycket är upp till fastighetsägaren. Det är nämligen så, att den som en gång i tiden fått bidrag för att bygga skyddsrum på sin tomt, sedan har ansvaret för att skyddet hålls intakt. Det gäller även om fastigheten har bytt ägare.
– I vissa fall har man till exempel tagit bort skyddsdörrar, eller annan utrustning som behövs för funktionen och som inte finns kvar. Då kan det bli ganska dyrt. Jag känner till personer som inte fick information om att det finns ett skyddsrum på fastigheten när de köpte den. Vissa blev smärtsamt medvetna om det först när den senaste besiktningen gjordes, berättar Christer Stoltz.
Det är inte så att rummet inte får användas. Många av Gotlands skyddsrum är privata garage där det står bilar och annat, aktiva föreningslokaler eller till och med skollokaler, som används i undervisningen. Men är det ett skyddsrum ska det kunna "iordningställas" inom 48 timmar, för att ta emot så många personer som det är dimensionerat för.
Den tidigare beredskapschefen vill gärna påminna om detta ansvar hos fastighetsägarna, även om vi inte befinner oss i krisläge just nu.
Ön har alltså ett 350-tal skyddsrum totalt. Dessa kan ge plats åt knappt 34 000 personer. Rubriker om att "bara hälften av befolkningen kan söka skydd" florerar därför, både gällande Gotland och andra platser.
Så kan man kanske se det – men den som tittar på MSB:s karta förstår nog ganska snabbt hur grundtanken ser ut.
– Hälften av Gotlands befolkning bor på landsbygden och där finns inte samma behov, man har bedömt risken för angrepp där som väldigt liten.
En överväldigande majoritet av våra skyddsrum finns därför i Visby. Slite har också ett antal, liksom Fårösund, som ju tidigare var en central plats för Försvarsmakten på Gotland. I övrigt finns bara några enstaka rum, lite här och var.
Även Visby har dock sina vita fläckar. Ett exempel är A7-fältet, där många bor – men där bostäderna har tillkommit efter "skyddsrumsstoppet".
– I nuläget får man helt enkelt ta sig till det närmaste skyddsrum som finns, om man bor där, säger Christer Stoltz.
Det finns samtidigt tankar på att återuppta byggandet, samt att påskynda upprustningen av befintliga utrymmen.
Britt Bohlin är statens särskilda utredare på området. Så här sa hon nyligen, till TT, gällande statusen på Sveriges skyddsrum generellt:
– Det varierar väldigt mycket. En del är i förvånansvärt gott skick, med tanke på att de är byggda på 1940-talet. Men det krävs naturligtvis underhåll av luftfilter och annat. I dag finns det också möjlighet att bygga fristående, väldigt funktionsdugliga, skyddsrum. Det finns alltså möjligheter, men vi har väldigt mycket att ta igen.
Ansvaret på detta område ligger alltså på nationell nivå, inte hos Region Gotland. GT har därför vänt sig även till MSB, för att få ytterligare kommentarer. Myndigheten har inte återkommit med svar på våra frågor.