Helagotland publicerade för en tid sedan en artikel där boende längs med en sträcka på södra Gotland vaknade upp till en oplogad väg efter ett snöfall. Bakgrunden är ett indraget statligt stöd.
Reaktionerna lät inte vänta på sig.
I När socken på östra Gotland har man liknande upplevelser och Peter Olsson, som är boende i socknen, vill se ett större grepp kring vägarna på ön.
– Vi har länge diskuterat de här frågorna i När. Vi har privata vägar, enskilda vägar med bidrag och större vägar med underhåll. När underhållet plötsligt försvinner, ja då reagerar man såklart. Vi har två vägar som nyligen blivit av med underhåll och ingen har egentligen blivit underrättad, säger han.
Han ställer sig frågande till hur Trafikverket kan dra in statliga stöd till vägar enligt sina regelverk utan att det ifrågasätts från lokalt håll.
– Region Gotland har skött vägunderhållet på de enskilda vägarna med statliga bidrag sedan 70-talet, men när Trafikverket säger att en väg inte uppfyller kraven så sitter regionen bara still i båten och ingen ifrågasätter. Vad händer då?
Peter Olsson ifrågasätter också vad Trafikverket syftar till som en väg med ett allmänt intresse, som uppfyller kriterierna för statsbidrag.
– Den senaste vägen som underhållet drogs in för är den som bygdegården ligger vid. Där kan man fråga sig om det är ett allmänintresse att en socken har en bygdegård eller inte.
När vägar tappar stöd för underhåll blir det upp till markägarna själva att underhålla. Det i sig har Peter Olsson inga problem att göra när det kommer till mindre vägar som inte används så frekvent. Men då vill han se att andra vägar sköts.
– Det är ju ett samspel som bara måste fungera. Och det gör det inte just nu. Därför tror jag att många reagerar.
Mariette Nicander (M), är ordförande i tekniska nämnden på Gotland. Hon delar uppfattningen om att vägarna som används av fler än de som bor där inte enbart ska skötas av markägarna. Därför skjuter Region Gotland till pengar för vissa vägar som blivit av med statligt stöd.
– Vägar som är öppna för allmänheten är viktiga för Gotland och Region Gotland har sedan många år tillbaka tagit ett skötselansvar trots att de statliga bidragen minskat över tid, säger hon.
I april 2023 gav politikerna uppdraget till teknikförvaltningen att skapa en ”totalbild av hur vi på bästa sätt kan sköta dessa vägar på Gotland och vilka förutsättningar som gäller, det gäller såväl ansvaret som ekonomin.”
Uppdraget ska presenteras den sista juni 2024.
– Det här är en viktig fråga, även för politiken, säger hon.
Om det skulle gå att överklaga Trafikverkets beslut om att dra in de statliga bidraget är Mariette Nicander osäker på om det är Region Gotland eller markägarna själva som ska göra detta, eftersom det är ett skötselansvar som regionen har för vägarna och inget ägande.
– Jag känner i vart fall inte till att vi har överklagat något beslut, säger hon.
En möjlighet som alla med enskild väg som inte får underhållsbidrag har är att helt enkelt stänga av vägen för genomfartstrafik. Något som varken markägare eller region verkar se som en hållbar lösning.
– Ingen av oss vill ha vägbommar som skärmar av Gotland och skapar svårigheter att uppleva ön. Det i sig är grunden till att vi gett uppdraget till förvaltningen att ta ett grepp om detta, säger Mariette Nicander.