Erik Rudstedt, rektor för Väskinde och Stenkyrka skola aktualiserade den politiska debatten om skolnedläggningar och sparkrav. Det har lett till kommentarer från regionpolitiker och fastlandsdebattörer.
För två år sedan kom utredningen om den framtida gotländska skolan där åtta landsbygdsskolor föreslogs läggas ner, vilket en majoritet av politikerna hindrade. Skolorna fick vara kvar men det kom fortfarande sparkrav. Något som kritiseras av Erik Rudstedt, som är rektor för Väskinde och Stenkyrka skola.
– Jag är inte emot små skolor eller att man ser över var vi har dem, men som politiker måste man se till att man finansierar det man bestämt att man ska ha kvar, säger han i en intervju med GT.
Stenkyrka skola var en av dem som riskerade att stängas ned och med sina 55 elever är det svårt att hålla budget.
– Om vi skulle ha en budget i balans innebär det att jag skulle behöva plocka bort personal, det är så man kan spara pengar, säger Erik Rudstedt som i stället valde att överskrida budgeten för att ha kvar behöriga lärare.
GT intervjuade även Stefan Nypelius (C), ordförande i barn- och utbildningsnämnden, som initierade skolutredningen men valde att gå emot dess förslag om nedläggningar. Han vill satsa på socknar som Stenkyrka, för att öka inflyttningen av barnfamiljer. Fler elever skulle innebära mer pengar till skolan, men till dess behövs andra åtgärder.
– Regionen kan ge särskilt bidrag till små skolor, sedan är också frågan vad vi kan gå in med för andra ekonomiska stödinsatser. Under mandatperioden har vi utökat hela skolans budget med 150 miljoner. Så vi har utökat, men förväntningarna och behoven är ännu högre, säger han.
Oppositionsrådet Meit Fohlin (S) är enig om att skolorna ska vara kvar, men anser att en större budget krävs.
– Centerpartiet och alliansen har inte skjutit till pengar utifrån beslutet att skolorna skulle vara kvar, vilket vi har kritiserat sedan dess. Istället har man sparat på skolorna, 24 miljoner mer än man fått utöver elevpengarna, säger hon.
Oppositionsrådet Meit Fohlin (S) säger till GT att "Det måste till politiska beslut och action nu".
Barn- och utbildningsnämndens första vice ordförande Håkan Onsjö (M) vill inte heller stänga skolor, men anser fortfarande att det behövs.
– De lösningar slutrapporten visade förkastades, men den här märkliga majoriteten kom aldrig med några egna lösningar. Därför är det fortfarande en situation där man inte har några egna lösningar på det problem som man själv upplevt finns. Utan man petar över problemet på rektorerna. Det stora sveket blir då mot eleverna, säger han till GT.
Moderaterna och Liberalerna var de enda partierna som var för skolnedläggningarna och enligt den fristående skoldebattören Linnéa Lindquist är det just sådana beslut som krävs.
– Det är oansvarigt att behålla skolor som har så otroligt få elever, sedan fattar jag att det är politiskt självmord, säger hon till GA.
"Min kritik är att man lägger pengar på fel saker, man ska lägga pengarna på undervisningen, eleverna och kvaliteten och inte på att finansiera tomma skolklasser", säger skoldebattören Linnéa Lindquist.
Linnéa Lindquist är biträdande rektor i Göteborgsförorten Hammarkullen, men har inför valet ägnat sig åt opinionsbildning. Hon har läst skolutredningen och andra handlingar från Region Gotland.
– Som jag har förstått det har man bara elevunderlag för 24 av de 35 skolorna och det går inte ihop ekonomiskt. Man behöver inte vara någon expert för att räkna ut att det blir för hög genomsnittskostnad per elev, säger hon.
Linnéa Lindquist anser att pengarna ska gå till undervisning och inte till en dyr skolstruktur, med småskaliga skolor för en levande landsbygd.
– Skolan är inte till för bygden utan för eleverna, säger hon.