Erik Rudstedt, rektor för Väskinde och Stenkyrka skola, har överskridit sin budget för att kunna ha behöriga lärare till en av sina skolor. "Jag är inte emot små skolor eller att man ser över var vi har dem, men som politiker måste man se till att man finansierar det man bestämt att man ska ha kvar", säger han.
Det var i september 2020 den infekterade debatten drog igång kring Region Gotlands tjänstemannaförslag att lägga ner två förskolor i Visby och åtta landsbygdsskolor på Gotland. Förslaget var beställt av politikerna som del i en större sparplan. Efter flera turer och många öppna möten med vårdnadshavare beslutades dock i början av december genom en blocköverskridande överenskommelse i barn- och utbildningsnämnden att man skulle förkasta förslaget – och behålla alla skolor som tidigare.
Nu har det gått drygt 1,5 år. Och för de skolor som är kvar vittnar flera om att budgeten är svår att få ihop – eftersom sparbetingen fortsatt.
En som är starkt kritisk är Erik Rudstedt, rektor för Väskinde och Stenkyrka skola, varav den sistnämnda var en av de föreslagna att stängas.
– Jag är inte emot små skolor eller att man ser över var vi har dem, men som politiker måste man se till att man finansierar det man bestämt att man ska ha kvar, säger han.
Han är orolig för hur det blir på sikt.
– Kommer skarpare sparkrav blir det svårt.
De kommunala skolorna på Gotland visar i sin årsprognos redan på ett minus på 18 miljoner kronor i år. Regionfullmäktige beslutade i juni om ett tilläggsanslag på 8,6 miljoner kronor.
I Stenkyrka skola, med dagens 55 elever, har man redan spräckt budgeten för att kunna ha behöriga lärare i undervisningen. Rektor Erik Rudstedt menar att en långsiktigare finansiering behövs för de små skolorna. Arkivbild.
Stenkyrka skola har i dag 55 elever och där har det varit svårt att behålla kvalitet på undervisningen med tillräckligt många behöriga lärare, menar Erik Rudstedt.
Antalet elever styr hur mycket pengar skolan får.
– Med 55 elever räcker inte pengarna till så mycket personal. Ingen elev står utan lärare, men man ska ha behöriga lärare i slöjd, idrott, bild och musik, plus att det ska finnas speciallärare och specialpedagog.
I Stenkyrka har man redan de sista två läsåren haft gemensam undervisning mellan förskoleklass och ettor, samt att fyror, femmor och sexor undervisas tillsammans. Vilket kan ge bra diskussioner men också problem eftersom eleverna är på helt olika nivå, menar Erik Rudstedt.
I Stenkyrka har man redan i ett par års tid tvingats undervisa flera årskurser samtidigt. Bilden föreställer dock ett klassrum i Väskinde skola.
Inför höstterminen har rektorn lyckats få ihop den personal han behöver. Men budgeten är överskriden.
– Om vi skulle ha en budget i balans innebär det att jag skulle behöva plocka bort personal, det är så man kan spara pengar. Men i så fall hamnar de lärare som är kvar i en omöjlig arbetssituation. Det såg vi redan förra året här när vi inte hade ordning, att det blir en arbetsplats där man ogärna vill vara kvar. De få behöriga som är kvar väljer då ofta att söka sig till andra ställen.
Blir det några konsekvenser för valen du gjort i år?
– Jag räknar med att få smäll på fingrarna. Jag har skrivit till förvaltningen om varför vi inte klarar vår budget om vi ska kunna leverera vår kvalitet och ha kvar vår organisation. Än så länge har beskedet inte varit att vi behöver ta bort personal.
Han kräver ett besked av politikerna.
– Situationen nu är inte hållbar om inte politikerna tycker det är okej att jag överskrider budget. Men jag bedömer att om vi inte har den organisation vi har nu så finns det ingen skola kvar, för då kan vi inte rekrytera lärare.
Stefan Nypelius (C), barn- och utbildningsnämndens ordförande, menar att lösningen för att klara de små skolornas budget är extrastöd från regionens kassa.
I barn- och utbildningsnämnden var det bara Moderaterna och Liberalerna som ville gå vidare med förslaget att stänga landsbygdsskolor hösten 2020. Övriga partier beslutade att låta alla bli kvar.
Nämndens ordförande Stefan Nypelius (C) besvarar rektorns kritik med att man jobbar på en långsiktig lösning, och sätter förhoppningen till att öronmärka pengar från regionens skolpeng kan rädda småskolorna. Någon omedelbar lösning på problemen kan han dock inte presentera när GT ställer frågan. Han menar att grundproblemet att komma till bukt med är det sviktande elevunderlaget, som i Stenkyrka.
– Just i Stenkyrka och Kräklingbo pågår ett projekt om hur man kan locka fler barnfamiljer att bosätta sig, även om det kan ge resultat först på sikt. Regionen kan ge särskilt bidrag till små skolor, sedan är också frågan vad vi kan gå in med för andra ekonomiska stödinsatser. Under mandatperioden har vi utökat hela skolans budget med 150 miljoner. Så vi har utökat, men förväntningarna och behoven är ännu högre.
Vad tänker du om påståendet att politiker måste finansiera det ni beslutat att ha kvar?
– Vi behöver först och främst se över vårt särskilda extrastöd till landsbygdsskolor, det är min tanke från Centerpartiet. Sedan finns det andra politiska tankar i hur man ser på det. Men det har också blivit större förändring efter skolorganisationsbeslutet, till följd av friskolornas utökning bland annat.
Han påpekar att svårigheterna blivit större för landsbygdsskolor bland annat genom att Innovitaskolan och Guteskolan i Visby plockar elever från landsbygden.
– Minst sju nya klassrum i Visbyområdet har tillkommit och därför påverkat starkt, bland annat för Stenkyrka.
GT har sökt rektorernas närmsta ledare, grundskolechef Jörgen Nordström, samt utbildningsdirektör Torsten Flemming.