Situationen på Visby lasarett ser allt mörkare ut. Enligt sjukhuschefen Anna-Clara Collén är det inte tal om att det skulle vara någon fara för patientsäkerheten. Men här går meningarna isär.

En medarbetare på lasarettet berättar för Helagotland att läget inte alls är bra, trots att alla gör sitt allra yttersta. Tvärtemot sjukhuschefen menar medarbetaren att det faktiskt inte alls är patientsäkert.

– Alla försöker ju gå dit och göra sitt bästa. Man släcker sina bränder varje dag, men det bubblar och pyr bland personalen. Det är oroligt och det finns ingen plan B. Om det blir kris vet vi inte hur vi löser det. Vi får göra spontana lösningar med det vi har, säger medarbetaren.

Under måndagen inleddes hopslagningen på ortopeden och kirurgen – ett beslut som enligt en anställd innebär i vart fall nio färre vårdplatser. Under helgen hade läkarna enligt uppgift fullt sjå med att antingen skriva ut eller flytta patienter till andra avdelningar, på grund av överbeläggning. Trots det är det nu 11 patienter för mycket.

– Vuxna patienter kan hamna på barnavdelningen. Det är klart att personalen där inte är vana, även om de är duktiga läkare och sköterskor, säger medarbetaren.

Har det hänt? Att vuxna hamnar på barnavdelningen?

– Det händer – ja. Det kan vara patienter från kirurgen eller ortopeden. Den som är sjukast behöver ha sin plats på rätt avdelning, men den som flyttas är ju inte frisk för den sakens skull.

Men patienterna är tacksamma.

– Alla – sjuksköterskor, undersköterskor och läkare får verkligen jobba för det. Man vill ju inte att patienten ska drabbas.

Mycket ansvar ska nu ha lagts ut på specialistläkare med bakjour. Det är nu de som ansvarar för att kalla in personal för att klara bemanningen.

– Då ska de på jourtid ansvara för att ringa in sköterskor när det inte finns några att bemanna med. Det kan ju bli lite svårt när man står där med traumapatienter, att då behöva gå iväg och försöka få tag på folk.

Men om läkaren inte får tag på någon då?

– Ja, precis. Det är därför det är så skört nu. Man har gjort avkall på hyrsjuksköterskor, och även om hyrbolagen inneburit höga kostnader så får det här stoppet konsekvenser framförallt för Gotland.

Det medarbetaren syftar till är det regiongemensamma avtalet om att skära ned på hyrpersonal. Hen säger också att det är flera tjänster som inte haft en enda sökande, och menar att avtalen är riktigt dåliga. Sjuksköterskor som söker sig hit får enligt den anställde betala både resa och dyra veckoboenden själva, plus att de troligtvis behöver gå ner i lön jämfört med vad de kan få på fastlandet eller i Norge. 

Vad är värsta scenariot?

– Framförallt om det blir hög belastning på akutavdelningen, för även om de har jämförelsevis god bemanning så kommer de inte kunna bli av med patienter som söker in akut. Här måste man ta beslut om vilka som ska komma in. Var drar vi gränsen för sjukvård för gotlänningar kontra fastlänningar? Akutsjukvård har du alltid rätt att söka var som helst i landet. Men vi måste också kunna ta hand om vår befolkning som betalar sin skatt här, kan man tycka.

Den anställde säger att den som gör ronden nu kan få göra den på fem olika ställen, vilket gör det svårt att få en överblick på sin patientgrupp.

– Nu är det inte patientsäkert längre. Det är inte det.