”Får man tjänstledigt kan man ju alltid testa”, tänker Maja Kotz.
Hon minns brytpunkten. Det är hennes eget ordval, för den där stunden när hon kände att "nej, nu får det räcka".
Maja Kotz, då 35, vände sig till sin man.
– Han såg på mig att det här inte bara var lösa tankar längre, att det var på riktigt nu. Då stöttade han också beslutet.
I dag, två år senare, är hon fortfarande gift och tvåbarnsmamma – men numera även studerande.
Enligt Universitets- och högskolerådet är en femtedel av alla studenter "mitt i livet". Denna andel uppges också vara stigande.
Trenden med 35-plussare som pluggar märks väl i Visby, enligt Campus Gotlands kommunikatör Petra Lindberg – åtminstone gällande vissa utbildningar:
– Sjuksköterske-, socionom- och lärarprogrammen har relativt många studenter i denna ålderskategori. Därutöver har programutbildningar inom kulturvård, relativt sett, en äldre studentpopulation. Övriga program på Campus Gotland – exempelvis inom speldesign, arkeologi och företagsekonomi – har betydlig yngre studentgrupp och endast ett fåtal i åldern 35 år och äldre, berättar hon.
Samtal i lasarettets omklädningsrum, med en kursare tillika praktikkollega.
Maja Kotz valde det förstnämnda, att omskola sig till sjuksköterska. Att den utbildningen fanns på plats i Visby var en avgörande faktor – ändå fick hon inleda delvis på distans.
– Ja, jag började ju precis under pandemin. Men det var ändå roligt att studera igen och något mer konkret den här gången. Det är konkreta saker som man absolut behöver kunna och som man verkligen har användning för i sitt yrke.
Det hon jämför med är sin tidigare examen: Media och kommunikation, dåvarande Växjö universitet, för 15 år sedan.
– Efter den hade jag olika kommunikationsjobb i Stockholm. Men jag började ganska tidigt ställa mig själv frågan om det här verkligen känns viktigt för mig?
Det låter som att svaret var nej?
– Ja, det var nog det hela tiden, men det tog tid att verkligen landa i det.
”Jag var med om många omorganisationer på mina tidigare jobb och till slut fick det räcka”, berättar Maja Kotz.
Hon fick åtminstone någonting användbart med sig från Växjö: En man, som hon äktade, skaffade barn med och fortfarande lever med.
2016 tog Maja Kotz familjen till Gotland. Inte till barndomens Fardhem dock; det blev hus i Roma i stället.
Arbetsplatsen då: Svenska Spel.
– Men vid det laget hade jag funderat på sjuksköterska i säkert sex, sju år. Jag kände att mina främsta egenskaper egentligen var inom omvårdnad och de tankarna växte sig allt starkare.
Till slut, hösten 2021, kom den där brytpunkten. Att familjen stödde valet betydde mycket.
– Ja, det behövs, om ekvationen ska gå ihop. Om man redan har barn ska det ju till viss flexibilitet i familjelivet.
Maja Kotz är en del av en allt större skara med ”mitt i livet-studenter”.
Ekvationen ja, eller livspusslet, hur löser man den? Vi börjar med det tidsmässiga:
– Jag har en kalender; okej, sonen ska till tandläkaren, då får jag plugga på eftermiddagen. Men inte på helgen, då är det familjetid, jag vill ha det som ett vardagsjobb. En enda gång har jag suttit en lördag, inför den stora anatomitentan. Annars får det här inte gå ut över familjen, det är viktigt, när de ställt upp på det här.
Samtidigt är de flesta kursare snarare i 20-årsåldern. En annan fas, när man kanske vill festa på en veckodag i stället för att göra grupparbete – och sedan "dygna" med energidryck dagarna innan en tenta.
– Nej, det där har gått ganska bra faktiskt, det har funnits förståelse för att jag inte kan lägga upp det så. Jag har nog haft tur, men jag tror det beror på studieort också, de som pluggar här är inte de största festarna. Jag har till och med hittat en kursare till som både har barn och bor i Roma. Så vi byter böcker med varandra och studerar ihop.
”Tre år går så fort, jag är redan halvvägs”, säger Maja Kotz, 37, student på sjuksköterskelinjen med praktik på Visby lasarett.
Men vi har inte gått in på ekonomin ännu – en avgörande faktor för många.
Detta trots att det numera finns ett särskilt omställningsstudiestöd, vilket infördes i fjol och var en slags kompensation i föregående års stora förhandlingar om försvagad arbetsrätt.
Stödet blev dock en besvikelse för många. Dels har CSN haft svårt att hinna med alla ansökningar, dels visade det sig svårt att uppfylla alla kriterier.
– Budskapet till alla är att först kolla om man omfattas av stödet. Det är en uppmaning vi vill trycka på, sade Marcus Bill Larsson, gruppchef på omställningsstudiestödets särskilda CSN-kontor i Visby, i en intervju för ett år sedan.
Campus Gotland är en filial till universitetet i Uppsala och en del utbildning sker via länk därifrån.
Maja Kotz tillhör alla dem som blir utan.
– Ja, eftersom jag är under 40 år och utbildningen samtidigt är längre än 80 veckor, då får man inte det där tydligen. Jag får vanligt CSN, men visst har ekonomin påverkats betydligt. Vi äter i princip aldrig ute och tänker mycket kring mathandlingen, till exempel. Men det gör ju många nu, när allt blivit dyrare.
Hur känns det att du dessutom utökar din studieskuld just nu, i stället för att betala av på den?
– Jag tänker att jag ändå har så pass långt kvar på arbetslivet, så det är värt det för att få göra det man verkligen vill.
Med tanke på det rekommenderar hon alla – som har möjlighet – att verkligen ta det där steget. Man behöver inte ens lämna sitt gamla liv helt och hållet bakom sig.
Eller sitt jobb.
– Nej, jag har faktiskt mitt gamla kvar än så länge, men jag är tjänstledig från det. På det sättet kan man åtminstone testa att göra något annat. Samtidigt förstår jag att det kanske inte går ihop för alla tyvärr, det är ju individuellt vad man har för förutsättningar.