Andelen överviktiga har legat stabilt på Gotland de senaste tio åren.
När det gäller inkomsterna stämmer det att gotlänningarna har lägst medelinkomst i landet. När det gäller vikten så visar statistik från Region Gotland, baserad på ett medelvärde för åren 2018 och 2020, att varannan kvinna på Gotland har övervikt eller fetma. Bland gotländska män är motsvarande siffra något högre: 6 av 10.
Men att gotlänningarna skulle ha övervikt och fetma i större utsträckning än andra, stämmer inte.
– Vi har nog generellt en sådan självbild, säger Veronica Hermann, folkhälsostrateg på Region Gotland.
När det gäller övervikt är siffran, både för män och kvinnor, den samma som i riket. 30 procent av kvinnorna och 42 procent av männen har övervikt. När det gäller fetma ligger gotlänningarna några procent högre än svenskar i allmänhet, här är siffran 20 procent bland kvinnorna och 18 procent bland männen, mot 16 procent för såväl män som kvinnor i riket. Men skillnaderna är så små att det inte går att slå fast att det faktiskt är så.
– Är det någon skillnad så försvinner den om man tittar på jämförbara kommungrupper, säger Veronica Hermann.
Det finns heller inget som pekar på att andelen med övervikt och fetma ökar här.
– Det har inte hänt något på 10 år egentligen, det har legat ganska stilla, säger Veronica Hermann, som avvaktar resultatet för en ny folkhälsoenkät som förväntas till årsskiftet.
Veronica Hermann, folkhälsostrateg på Region Gotland.
När det gäller barn är det svårare att jämföra. Region Gotland för statistik över övervikt och fetma hos pojkar respektive flickor, vid 4 och 10-11 års ålder. En sammanställning av åren 2009-2021, visar att andelen varierar något från år till år, men då varje årskull består av runt 500 barn, är det svårt att dra några slutsatser utifrån det.
– Det finns inga nationella jämförande siffror, men när jag har tittat på hur det ser ut på andra håll så ligger vi faktiskt bra till när det gäller barns övervikt. Barnen måste vi fortsätta jobba med, men vi ligger inte dåligt till, säger Veronica Hermann.
Erik Hemmingsson är överviktsforskare vid Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm.
På senare år har det väckts kritiska röster mot vikthets och smalideal. En av dem är Erik Hemmingsson, överviktsforskare vid Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm, som tillsammans med konstnären och kroppsaktivisten Stina Wollter nyligen släppte boken "Kriget mot kroppen".
– Det är oerhört ohjälpsamt, det finns ju inga tjocka individer som inte vet om det och har fått höra till leda att det är ohälsosamt. De allra flesta överviktiga har anammat en bantningslivsstil, det är ett sånt oerhört socialt handikapp att vara överviktig när vår kultur ser så mycket på kroppar och vikt, säger han till Gotlands Allehanda.
Han menar att samhällets syn på överviktiga är ett större problem än övervikten i sig.
– Stigmatiseringen är värre, den drabbar ofta barn och unga och leder till större ohälsa än den fysiska ohälsa som kan dyka upp senare i livet till följd av övervikt, säger Erik Hemmingsson.
Han är inte heller helt nöjd med definitionen av övervikt/fetma som en sjukdom.
–Nu tycker jag att man har dragit för mycket på att det är en sjukdom. Man kan säga att det kan vara en sjukdom.
Erik Hemmingsson menar att det är viktigt att skilja på hälsorisker och faktisk ohälsa/sjukdom.
– Den ohälsa som uppstår i fotspåren av en kraftig övervikt, tar ganska lång tid att manifestera. Det finns en överrepresentation av vissa sjukdomar hos tjocka människor, men den typen av sjuklighet kommer först när de passerat medelåldern.
Varannan gotländsk kvinna har övervikt eller fetma.
Veronica Hermann menar att det är en balansgång för att inte stigmatisera personer med övervikt.
– Det får inte bli någon svartvit debatt där man utmålar överviktiga som att det är personer som inte kan sköta sig tillräckligt bra. Samtidigt måste vi prata om det här, övervikt och fetma har också en påverkan som leder till större hälsorisker, som påverkar personen men också hälso- och sjukvården, säger hon.
Det finns ett samband mellan ekonomisk utsatthet och övervikt och den situation som nu råder. Med stigande priser på allt från el till mat, ökar också risken för ohälsa som övervikt.
– Den ekonomiska situationen är oroväckande. Har du problem med att få ihop ekonomin så har du redan en sämre socioekonomisk situation och får det nu ännu sämre. Så det finns en risk för sämre levnadsvanor, säger Veronica Hermann.
Hon påpekar att det inte bara räcker med att ha kunskap om vad som är sunda vanor.
– Levnadsvanor handlar inte bara om vad man vill göra, utan också om vad man har möjlighet att göra.