Regionstyrelsens ordförande Meit Fohlin (S) har skrivit under krigsplaceringsbeskeden tillsammans med regiondirektören Stefan Hollmark. I fredstid är utskicken inget som påverkar de regionanställda, utan är dokument som ska bevaras säkert i händelse av höjd beredskap och allmän tjänsteplikt.
– Beslutet om att vi skulle krigsplacera all tillsvidarepersonal fattades i höstas av regionstyrelsen och vi har länge funderat över om vi skulle ha alla eller ett fåtal, säger beredskapsstrategen Christer Stoltz.
Nu har alla regionens fastanställda, men även visstidsanställda med särskild kompetens, blivit krigsplacerade. Undantagen är de som har en annan krigsplacering eller är äldre än 70 år.
– För oss är personalen den viktigaste resurs vi har för att vi ska kunna upprätthålla de samhällsviktiga funktionerna. Det gäller all personal, från lokalvårdare till it-tekniker och vattentekniker. Det är därför vi har valt att göra en registrering för alla och låsa dem för Region Gotland.
Registreringen på plikt- och prövningsverket gjordes redan vid månadsskiftet mellan november och december, men beskeden skickades till de anställda under måndagen.
– Det är nästan 6 000 brev som har gått ut. Har man slutat vid nyåret kan man bara bortse från det och de som är nyanställda kommer med i nästa körning, som vi kommer göra i april och maj. En del har fått och en del har inte fått det ännu.
”Det nya beslutet är mer av ett planeringsverktyg, för att alla ska veta var de hör hemma i en kris. Men visst kan det låta laddat, det som tidigare kanske varit mer abstrakt har ju blivit aktuellt i och med kriget i vårt närområde”, sa Meit Fohlin (S) om krigsplaceringsbeslutet förra året.
Christer Stoltz beskriver krigsplaceringarna som en planeringsåtgärd, ifall att regeringen skulle behöva införa höjd beredskap och allmän tjänsteplikt. I breven står det att den regionanställda ska infinna sig utan dröjsmål och så skyndsamt som möjligt på sin arbetsplats.
– Vi ska inte dramatisera det här för att man har fått ett besked. Oavsett om du har fått ett krigsplaceringsbeslut eller inte så ska du gå till jobbet som vanligt.
Det står även att man kan bli inkallad och behöva inställa sig vid ett allmänt beredskapslarm. Placeringen är en plikt och ska enligt Christer Stoltz ses som en del av ens anställningsavtal.
– Det är det normala regelverket som gäller. Om du vägrar gå till jobbet kan arbetsgivaren sluta betala ut lön, men i vissa lägen och om det är höjd beredskap kan det bli straffpåföljd om du vägrar, säger han.
Bilder från totalförsvarsövning utanför Länsstyrelsen på Gotland 2021. Precis som alla landets länsstyrelser är det en av de statliga myndigheter som har krigsplacerad personal.
Krigsplaceringen gäller även dem som har vårdnaden om barn.
– Vi vill upprätthålla våra verksamheter så långt det är möjligt. Det innebär att vi ska se till att det ska finnas barnomsorg och kanske till och med utöka den till dygnet runt. Det ska fungera så nära som möjligt som det gör idag är tanken. Givetvis är inget är hugget i sten utan det beror helt på vilket läge vi är i, säger Christer Stoltz.
Om förskola och skola inte skulle fungera, och båda föräldrarna arbetar för regionen är det den med den viktigaste kompetensen för totalförsvaret som ska tjänstgöra. För ensamstående föräldrar får man hitta en lösning.
– Det är jättesvårt att säga hur det kommer vara om det som inte får hända kommer hända. Återigen ska man gå till jobbet som vanligt, men precis som annars om man har ett sjukt eller oroligt barn får man ta ett samtal med sin chef, säger Christer Stoltz.
Han påpekar att en höjd beredskap kan innebära en rad olika situationer, från att säkerhetsläget är stabilt på ön till att det finns en hotbild eller ett krigstillstånd.
– Givetvis så kanske vi inte kan upprätthålla våra verksamheter överallt om det skulle vara ett sådant läge att det börjar trillar ner kulor och krut och man kanske måste utrymma eller evakuera. I det läget måste man ompröva. Det kan vara så att man evakuerar inom Gotland eller till och med till fastlandet. Då gäller inte det här, utan då måste man anpassa det utifrån läget, säger Christer Stoltz.