Det är inte bara Heidelberg Materials som har en nollvision för koldioxidutsläppen. Nordkalks brittiska ägare Sigma Roc har ett liknande mål, formulerat i Net Zero Lime. Förra året tecknades avtal med norska Aqualung Carbon Capture AS om teknik för koldioxidavskiljning, och i början av 2023 installerades utrustning vid kalkugnen i Köping, där försök pågår.
– Vi är tidigt ute, så ännu finns det ingen infrastruktur för att ta omhand den koldioxid som fångas in där. Det är catch and release, säger Ola Thuresson som är industriell utvecklingsdirektör vid Nordkalk.
Vindkraft och kalkproduktion går mot en spännande framtid tillsammans. OX2 har planer på storskalig produktion av vindenergi runt Gotland, medan kalkbolagen behöver fånga in mängder av koldioxid. Med energi från vinden kan vätgas framställas ur havsvatten. Koldioxid som avskiljs från kalkproduktionen kan omvandlas med elenergin till e-bränsle, som sedan kan användas på flera olika sätt. Bland annat kan e-bränsle ersätta bensin och diesel, vilket blivit högintressant efter att EU beslutat att fossildrivna fordon ska fasas ut.
E-bränsle kan även vara ett alternativ för fartyg. OX2 har redan inlett projektet Mega Grön Hamn på Åland, för att se hur hamnen vid Långnäs på Åland ska kunna förse rederierna med e-bränsle och vätgas till fartygen.
– E-bränslen kan definitivt vara ett alternativ för Destination Gotland också. Det är möjligt att tillverka bränslet på flera olika sätt, som metanol, vätgas eller ammoniak, säger Ola Thuresson.
OX2 har redan inlett ett projekt tillsammans med Gotlandsbolaget och rederiets dotterbolag Gotland Tech Development om tillverkning av vätgas till Gotlandstrafiken. Målet är att presentera ett system ska vara på plats senast år 2030.
Nordkalks anläggning i Storugns är intressant, eftersom det där finns detaljplanelagd industrimark att bygga en anläggning på. Där finns även Kalkproduktion Storugn AB:s kalkugn, som släpper ut cirka 140 000 ton koldioxid årligen.
Hur mycket e-bränsle kan det bli av kalkugnens koldioxid?
– Det är omöjligt att svara på innan pilotstudien är genomförd. Pilotstudien beräknas ta ett år, säger Ola Thuresson.
Ola Thuresson räknar med att projektet har ungefär samma tidplan som Heidelberg Materials för Slitefabriken. Klart omkring 2030.