EU har skärpt miljökraven för de fordon som myndigheter upphandlar. Biogas räknas inte till det som EU klassar som ”rena” fordon.
På senare tid har flera beslut påverkat biogasmarknaden negativt. Som vi nyligen berättade innebär ett EU-direktiv att andelen ”rena” personbilar som myndigheter upphandlar måste öka till 38,5 procent till 2025. Till ”rena” fordon räknas el och vätgas, inte biogasbilar.
Genom att köpa in stora mängder gas har Region Gotland varit draglok i uppbyggnaden av lokal biogasproduktion.
Vad betyder det att regionen nu måste satsa mer på elbilar?
– I början var ett långsiktigt avtal med regionen viktigt för att vi skulle våga satsa. I dag är regionen inte avgörande. Nu finns det flera verksamheter där biogas är bästa alternativet, och där el är omöjligt. Som maskiner i jordbruket och Destination Gotland färjor, säger Biogas Gotlands ordförande Magnus Ahlsten, vars företag levererar gas till Arlas mejeri, Protos slakteri, Gotlandschips samt till öns fyra tankstationer.
EU-direktivet om upphandlingar är dock inte det beslut som påverkar Biogas Gotland mest. Förra året underkände EU att Sverige återbetalar skatt för biogas som företag använder. Återbetalningen har inneburit subventioner om cirka 1,5 miljarder kronor per år för cirka 700 företag. Med dom jämställer EU biogas med naturgas.
Magnus Ahlsten hoppas att EU-domen kommer att rivas upp. I väntan på det tar Biogas Gotland bara ut skatt av sina avtalskunder, som till exempel Gotlandsbuss.
– Så kan vi inte fortsätta hur länge som helst. Blir skatten kvar måste vi höja priset med 4:50 kronor per kilo för alla, säger han.
”Skatten är väldigt avgöranden för oss. Blir den kvar så blir det ingen satsning”, säger Biogas Gotlands ordförande Magnus Ahlsten.
Biogas Gotland genomför för tillfället en stor utbyggnad av systerföretagets Brogas verksamhet i Bro. Bolaget har fått stöd från Klimatklivet till en satsning om nära 60 miljoner kronor.
En lika stor investering i biogasproduktion planeras i trakterna kring Hemse. Men den satsningen står och faller med skatten på biogas.
– Skatten är väldigt avgöranden för oss. Blir den kvar så blir det ingen satsning, säger Magnus Ahlsten som tycker att biogas hanteras styvmoderligt.
– Jag förstår inte varför man klassar ner biogasen. Gör man en livscykelanalys av energislagen så är biogas bäst. Att lägga skatt på den är som att beskatta cykling och motion, säger han.
Biogas.
Magnus Ahlsten tycker att kunskaperna om biogasens fördelar är liten hos många, och att till och med myndigheter som Naturvårdsverket inte gör skillnad mellan koldioxid från fossila källor och den från de gröna näringarna. Men på flera håll har Sveriges satsning på biogas försvarats. EU:s skattedom ledde till en debatt i riksdagen, där finansminister Elisabet Svantesson sa att regeringen så snabbt som möjligt vill få till en fortsatt skattebefrielse.
I frågan om upphandling av myndigheters fordon skrev 22 regionpolitiker 2021 ett debattinlägg om EU:s syn på biogas. Där kunde man bland annat läsa: ”Att jämföra en elbil utan att inkludera påverkan från batteritillverkningen med en biogasbil utan att inkludera nyttan från minskat metanläckage blir som att jämföra äpplen och päron.” Man skrev även: ”Vi regioner ser att biogasen har en nyckelroll i den regionala utvecklingen och omställningen till en biobaserad cirkulär ekonomi.”
När Karl-Johan Boberg var ordförande i tekniska nämnden deltog han i debatten om EU:s syn på biogas. Han är fortfarande lika kritisk.
En av de som undertecknade debattinlägget var dåvarande ordföranden i tekniska nämnden, Karl-Johan Boberg (C). Och han har inte ändrat uppfattning:
– Jag tycker fortfarande att EU har en galen syn på biogasen. I Sverige framställs gasen av restprodukter, och man måste se till helheten i produktionen. Vi kan inte bara förlita oss på el, säger han.