Utanför Coop på Gråbo har ett tiotal personer iklädda röda västar, med Socialdemokraternas ros på bröstet, samlats. Det är 19 dagar kvar till EU-valet och dörrknackning står på schemat. Men det är inte vilken kampanjdag som helst. Ut från en bil kliver Tobias Baudin, Socialdemokraternas partisekreterare. I dag ska han hjälpa till att locka gotlänningar till valurnorna.
– Sverigedemokraterna har en trollfabrik men vi har er, våra valarbetare. Det vi gör i dag är det som kommer att avgöra valet, det är jag övertygad om, säger Tobias Baudin till gruppen innan dörrknackarna skingras och går åt olika håll från parkeringen.
Till Gotland har han kommit förut och ”inte bara på Almedalsveckan”, påpekar han. Tobias Baudin har haft en hektisk valrörelse och än är det inte slut. Efter Gråbo återstår 18 partidistrikt – på 19 dagar. Turnén avslutas tillsammans med Stefan Löfven i Norrbotten.
På Gotland har Socialdemokraterna, i likhet med Centerpartiet och Kristdemokraterna, valt bort valstugorna på Öster i Visby för att enbart fokusera på dörrknackning.
– De bästa samtalen sker hemma hos folk när man står och pratar i dörröppningen, säger Tobias Baudin.
Under alla ”hundra och åter hundra” dörrar Tobias Baudin hittills knackat på i sin karriär har han aldrig mött någon som blivit arg. Det värsta som kan hända är att de tackar nej och stänger dörren. Dörrknackning är mer personligt än valstugor, menar han.
– Valstugor är informativa och har absolut sin roll. Men det är dörrknackningen som är det viktigaste och det vi prioriterar.
Enligt Tobias Baudin handlar det om att mobilisera. I förra EU-valet, 2019, röstade bara drygt hälften av befolkningen. Nu vill han och hans parti påminna folk om varför det är så viktigt att göra sin röst hörd.
– Det här valet liknar inget annat. Vi går till val samtidigt som vi har ett krig i Europa. Allt som görs nu måste göras för att Putin inte ska vinna det här i kriget. Vi måste vara tydliga med att Europa håller ihop.
– Det här valet kommer att handla om sammanhållning kontra splittring, lägger han till.
Tre dagar senare byggs valstugorna upp på Östercentrum i Visby. Trots ideologiska skillnader är det god stämning partierna emellan. När Helagotland kommer förbi har premiärhelgen precis varit.
– Det var bra med folk på lördagen, berättar Liberalernas ordförande Leiph Berggren.
För att fånga upp förbipasserande har han och kollegan Aina Mattsson en plansch där man, med hjälp av klistermärken, kan markera vilken fråga som är viktigast för en i valet.
– Sen pratar vi vidare, diskuterar och för fram vår åsikt. Det är mycket dialog, berättar Aina Mattsson.
Utöver själva politiken diskuteras även hur beslutsprocessen och EU egentligen fungerar. Många undrar vilken nytta EU gör för Sverige.
– Då nämner vi de polska brandmännen som hjälpte Sverige med skogsbränderna eller Europas samordning vid vaccinering. EU-politik är mer än snack om böjda gurkor och eldningsförbud, säger Aina Mattsson.
På andra sidan sätter Ulf Gandborg upp affischer med texten ”Mitt Europa bygger murar” på Sverigedemokraternas valstuga med hjälp av en häftpistol. En stund senare anländer ordförande Lars Engelbrektsson och ställer sig vid ett bord med kaffe och pappersmuggar. Det här är inte första gången han kampanjar på det här sättet.
– Valstugor är bra. Man träffar mycket folk som kommer förbi och ställer vanliga frågor. Det blir personligt, konstaterar han.
Inför årets val ställer sig många frågan hur EU-politiken påverkar dem och varför de ska rösta.
– Då måste man förklara att det handlar om allt från jobb och fiske till skog och företagande. EU har stor påverkan på vårt vardagliga liv.
I grannstugan snurrar gröna vindsnurror i Miljöpartiets färg.
– Det är för att uppmärksamma att det kommer energi från vinden. De är också väldigt populära hos barn, berättar miljöpartisten och EU-kandidaten Maya Arfvidson.
Även i hennes parti arbetar de för att ökat intresset för EU-frågor hos väljarna. Under kampanjandet har hon träffat på en hel del personer som sagt att de funderar på att inte rösta alls.
Vad tror du att det beror på?
– Dels finns det mycket okunskap, men vi är också bra på att lägga skulden på EU och tycka att saker är deras fel. Samtidigt är det ju vi som är EU och har en del i besluten som fattas.