Att köpa ut en anställd genom avgångsvederlag är ett sätt för arbetsgivaren att avsluta en anställning utan att behöva gå till domstol. Det kan handla om långvarig sjukdom, dålig arbetsmiljö, tystnadskultur eller övertalighet, för att nämna några exempel. Ibland kan det vara motiverat, men när det handlar om skattebetalarnas pengar bör man vara försiktig. Det menar Olle Lundin, professor i förvaltningsrätt vid Uppsala universitets juridiska institution:
– Det är ju så kommuner och regioner gör. De köper ut. Ibland känns det lite väl lättvindigt att köpa ut någon som inte passar in, men det är ju inte heller deras pengar. Det är svårt att säga upp och avskeda folk i Sverige, och det finns människor som till slut blir ett arbetsmiljöproblem för alla andra, och då är det rationellt att köpa ut. Men den andra sidan av det är när man gör sig av med folk som är obekväma och säger vad de tycker. Det innebär att det blir väldigt, väldigt tyst ute i region och kommun, säger han.
Under 2019 och halva 2020 hade Gotland, enligt SVT:s granskning, 33 utköp på motsvarande 5 054 665 kronor, och hamnade på plats 31 på listan över kommuner som betalat ut mest i avgångsvederlag. I dag har Region Gotland från januari 2020 fram till och med oktober 2021 tecknat minst 67 avtal om avgångsvederlag, och utbetalat minst 14,7 miljoner kronor inklusive skatt och arbetsgivaravgifter. Uppgifterna kommer från regionstyrelseförvaltningen (som strax före pressläggning gör gällande att det kan handla om så många som 76 utköp och ett ännu högre totalbelopp om närmare 16 miljoner kronor.)
Olle Lundin tycker sig märka en ökande trend i offentlig sektor vad gäller utköp av anställda. Risken, menar han, är mer än bara felaktig användning av resurser.
– Inte sällan ligger det i chefskapet och sitter i de berömda väggarna. Det är väldigt sällan cheferna kan svära sig fria från ansvar, men det är inte heller de som blir utköpta. Det blir en tystnadskultur, och en sådan kultur är svår att få ur väggarna.
Han fortsätter:
– Köper du ut folk till höger och vänster blir du som arbetsgivare inte särskilt attraktiv ur arbetstagarperspektiv. Och om du blir känd som en dålig arbetsgivare är det väldigt svårt. Se bara utvecklingen i Stockholm där barnmorskor säger upp sig på löpande band.
Som arbetsgivare har du en skyldighet att utreda andra alternativ genom rehabilitering, omplacering och liknande. Som regiondirektör Peter Lindvall sade till GT i torsdagens artikel:
"Vi ska alltid ha med oss att vi ansvarar för offentliga medel och ska hantera detta med respekt. I vissa personalärenden återstår ingen annan utväg än att avsluta en anställning. Sådana situationer ska hanteras med stor omsorg."
Enligt Olle Lundin händer det att regionerna är duktiga på att vara just omsorgsfulla och försiktiga. Men man har gått från att bara använda utköp i de mer extrema fallen, till att anställda köps ut "kors och tvärs".
Lotta Israelsson är HR-direktör på Region Gotland, och hon tycker utköp är ett bra verktyg framför allt när det gäller omställning i rehabprocessen.
– Det är den stora delen av avgångsvederlagen. Det kan handla om tunga jobb i samband med rehabilitering, eller när man inte hittar mer i sin yrkesgrupp, och då kan medarbetaren få hjälp till karriärväxling, utbildning eller praktik någon annanstans. Jag tror att vi har blivit bättre på att hitta sätt så att det inte blir en laddning för medarbetare att gå vidare till något nytt.
Samtidigt tycker hon inte att det är ett självändamål att minska på antalet avgångsvederlag.
– Jag tänker inte att vi behöver minska det här. Det är ett verktyg för att ta tillvara kompetensen på ett annat sätt. Sen behöver vi kanske titta mer på den del som gäller utköp där det saknas saklig grund. Men det är en väldigt liten del av alla utköp, säger hon.
Regiondirektör Peter Lindvall vidhåller att varenda skattekrona är viktig, men kan inte säga vad ökningen beror på.
– Vi har lönekostnader på 3,5 miljarder kronor per år, så i förhållande till det är det en väldigt liten del av vår totala lönesumma. Det är fortfarande jättemycket pengar, men i det stora sammanhanget så är summan hanterbar. I förhållande till totala antalet anställda har vi gjort överenskommelser med ungefär en procent. Men det är alltid sista utvägen.