Kommande satsning. Bro till kryssningskajen
Region Gotlands nämnder har sett över behovet av investeringar de kommande tio åren. När samhället förändras behöver en mängd verksamheter förnyas – och det kommer att kosta. Det senaste året har investeringsbehovet ökad med 3,5 miljarder kronor. Sammanlagt beräknas 10,5 miljarder kronor krävas, med ett toppår 2028.
Lasarettet står inför en jättesatsning. Ett förändrat sätt att bedriva vård, med ny teknik, kräver en stor ombyggnad. En ombyggnad i två etapper beräknas kosta 3,6 miljarder kronor, exklusive medicinskteknisk utrustning. Primärvården behöver anpassa vårdcentraler och rehab, vilket beräknas kosta 540 miljoner kronor.
Stora investeringar krävs för att klara den demografiska utmaningen. Antalet personer över 80 år ökar med drygt 2 000 under perioden. Det behövs cirka 190 nya platser på äldreboenden. Tre nya boenden planeras. Fram till 2028 behövs investeringar för 445 miljoner kronor.
Satsningar behövs även på de yngre. När Visborg bebyggs behövs en ny grundskola (150 miljoner kronor) och två nya förskolor (cirka 100 miljoner kronor). Totalt räknar barn- och utbildningsnämnden med investeringar om 591 miljoner kronor, med bland annat nya idrottshallar i Roma och vid Solbergaskolan.
Tekniska nämndens plan omfattar investeringar om totalt sex miljarder kronor. Av det är 3,2 miljarder för vatten och avlopp, en nivå som nämnden själv tycker är för hög.
En del av investeringarna är avgiftsfinansierade, men 10,5 miljarder kronor är ändå betydligt mer än Region Gotland klarar av. Förutom att det saknas ekonomiska möjligheter har regionen inte personella resurser.
– Den tioåriga planeringen visar behoven. När vi gör den femåriga budgeten är varje investering bättre siffersatt. Då krymper det lite, men det är fortfarande stora behov, säger ekonomidirektör Ulrika Jansson.
Region Gotland tvingas ofta justera sin investeringsbudget. När fullmäktige fastställde budgeten för 2023 var summan 611 miljoner kronor. Den ökades till 1,3 miljarder, eftersom flera planerade satsningar 2022 senarelades. Och så kommer det att fortsätta. Tekniska nämnden har i år en investeringsbudget om drygt en miljard kronor, mer än man hinner med. Man räknar med att investera drygt 700 miljoner i år.
Rimligt är att investera 450 miljoner kronor per år, förutsatt att regionen årligen gör ett plusresultat om minst 100 miljoner kronor.
– Läget är inte helt nattsvart. Vi har haft några bra år. Regionens låneskuld är låg och likviditeten god. Vi kan satsa, och till vissa strategiska investeringar kan vi låna, säger Ulrika Jansson och nämner det beslutade badhuset i Visby som exempel.
Som vi tidigare nämnt pekar dock regionens senaste prognos på ett underskott om 155 miljoner kronor i år.
– Investeringarna i år klarar vi utan att låna, men till satsningarna 2024, 2025 och 2026 behöver vi göra det, säger Ulrika Jansson.
Kommande satsning. Nya badhuset.
Nämndernas önskemål har landat på regionstyrelsens bord, som under budgetberedningen i maj ska ta ställning till investeringarna för 2024 och 2025.
– Nämndernas önskemål är som en stor oprioriterad klump. Vi har inte möjlighet att investera en miljard om året. Nu måste vi jobba med att beskriva behoven och göra prioriteringar, säger regionrådet Meit Fohlin (S).
Hur viktigt är det att nå överskottsmålet?
– Det är jätteviktigt om vi ska kunna investera. Men som det ser ut nu får vi svårt att nå det målet i år och även nästa år, säger Meit Fohlin och påpekar att 17 av 21 regioner budgeterat för underskott i år.
En del satsningar, där regionen enligt lag måste erbjuda service, måste prioriteras.
– Det gäller till exempel LSS-boenden, där regionen fått viten för att vi inte kunnat verkställa beslutade stöd, säger Meit Fohlin.
Kommande satsning. Utbyggnad av lasarettet.
Meit Fohlin tycker att staten kan bidra till en del investeringar, till exempel för ombyggnaden av lasarettet. Kompensation till sjukvården har varit ett återkommande krav från Gotland.
– Det kommer inte att gå att investera så mycket i lasarettet utan stöd från staten. Jag hoppas mycket på den utredning som tillsatts för att se över den ekonomiska utjämningen mellan regioner och kommuner. Vi ska träffa utredarna i maj och kommer att ha jättemycket kontakt med dem efter det. Det gäller inte bara investeringar utan även driften av lasarettet, berättar Meit Fohlin.
Den statliga utredningen ska redovisa sina slutsatser i maj nästa år.
När regionens budgetberedning träffas i maj ska en översyn av regionens intäkter och kostnader redovisas.
Är en skattehöjning aktuell?
– Vi har inte inlett någon diskussion ännu. Men ska vi spara för att täcka underskott och kunna investera måste vi säga upp folk. Det är inte bra, för att vi behöver dem i framtiden och vi vet hur svårt det är att hitta rätt kompetens, säger Meit Fohlin.