Lars Engelbrektsson (SD).
De politiska partierna i regionfullmäktige är överens om att bygglovskön måste kortas, och att bostadsbristen är en stor, kanske den största, kuggen i hjulet för en snabbare befolkningsökning på ön. Dessutom förlorar Gotland stora summor i intäkter från uteblivna bygglovsavgifter på grund av överskridna handläggningstider hos bygglovsenheten – i fjol handlade det om 3 miljoner kronor som regionen gick miste om.
Under våren och sommaren har samhällsbyggnadsförvaltningen genomgått en hel del förändringar, och antal ärenden per anställd handläggare har ökat. Men problemen kvarstår med väntetider på uppemot cirka 20 veckor för bygglov. Den som söker bygglov eller förhandsbesked har rätt att få besked inom tio veckor. Efter det reduceras avgiften som den sökande måste betala till regionen med 20 procent per vecka.
Vi har bett företrädare för samtliga av öns partier i fullmäktige som ställer upp i valet, att i grova drag redogöra för hur de vill lösa problemen kring bygglovs- och planläggningsprocessen på Gotland.
Lars Engelbrektsson (SD), ledamot i regionfullmäktige samt miljö- och byggnämnden:
– Det behöver skjutas till mer resurser till bygglovsenheten, cirka 5-8 miljoner kronor – pengar som vi anser att man bör skjuta till omedelbart och som i det här sammanhanget är småpengar. För det första är pengarna till stor del självfinansierade då 75 procent täcks av bygglovsavgifter om ärendena handläggs inom tio veckor. Normalt sett genererar bygglov pengar, ett antal miljoner per år, men så ser det inte ut nu med den långa kön. Den största förlusten av alla är att vi förlorar pengar till Gotland på att folk som vill flytta hit inte hittar en bostad. Vi går miste om den positiva tillväxt som ön skulle kunna få.
– En viktig del är också service till medborgarna och att det måste bli snabbare och smidigare för vanligt folk på landsbygden som vill bygga till eller göra mindre ändringar. Vi vill se stora förändringar när det gäller smidighet och bemötande.
Eva Ahlin (C).
Eva Ahlin (C), regionråd samt ordförande i miljö- och byggnämnden:
– Vi har tillfört extra pengar för att anställa fler på bygglov och anlitat konsulter för att komma i kapp med den stora mängd bygglovsansökningar som pandemin förde med sig. Framåt vill Centerpartiet, förutom att hålla i satsningen på ökade resurser, förenkla bygglovsprocessen och satsa på dialog, information och samverkan i tidiga skeden av plan- och bygglovsprocesser.
– Vi har också satsat extra på detaljplaner och gett uppdrag om en markstrategi. Bostäder prioriteras i detaljplanearbetet. Centerpartiet vill minska tiden från idé till inflyttning genom att låta byggherrarna ta fram detaljplaner, planavdelningen har redan det uppdraget.
– Dubbel markanvisning är ett koncept som redan prövats. Modellen ska utvecklas och användas för att skapa fler hyresrätter utanför Visby. För att öka bostadsbyggandet vill Centerpartiet på Gotland förtäta i serviceorter och i socknar med skolor, anpassa detaljplaner till byggande av hyresrätter och industriellt producerade typhus för att minska byggkostnaden.
Robert Hall (MP).
Robert Hall (MP), ledamot i miljö- och byggnämnden:
– Problemet i dag är att det är en samlad kö där man inte gör skillnad på varför man söker bygglov. Jag anser att det är där vi kan förändra politiskt genom att prioritera företag eller privatpersoner som bygger permanentboende alternativt för att exempelvis turismen ska kunna etablera sig. Det ska gå före bygglov för fritidshus. Genom att skilja ut dem så skulle man kunna säkra bra service till de övriga.
– Andelen fritidshus växer för varje år och på vissa håll, som på Fårö och Storsudret är den så stor som tre fjärdedelar respektive två tredjedelar av befintlig bebyggelse. Det blir svårt att klara servicen året runt på dessa platser, dessutom så tränger det undan turismen. Med det sagt jobbar förvaltningen på bra just nu kring byggloven; där vill vi inte komma med fler pekpinnar från politiken. Men politiken måste säga ifrån någon gång gällande problemet med att Gotland är så otroligt attraktivt för fritidshus. Det kommer att krävas direktiv och ändringar på riksnivå, innan det går att förändra, som förslaget om boplikt som MP driver nationellt.
Andreas Unger (M).
Andreas Unger (M), regionråd:
– Det viktigaste framöver som vi ser det är att få fram mer planlagd mark där det kan byggas bostäder, inte minst hyresrätter runtom på ön. Utmaningen är att vi inte har tillräckligt med resurser för att möta den efterfrågan som finns, så nu är det viktigt att hitta andra lösningar för att komma ur denna flaskhalsen. En lösning som redan är möjlig är att få flera privata aktörer att ta fram sina egna planer. Vi måste helt enkelt få fram fler planer för byggbar mark, oavsett om det är regional eller privat mark – givetvis utefter vad lagar och regler tillåter.
Andreas Unger tillägger att han tror på det arbetssätt som påbörjats under tiden som partiet suttit i majoritet, för att minska bygglovskön och sätta fart på bostadsbyggandet.
– Ingen skugga ska falla över personalen på förvaltningen, men vår linje är att vi kan göra mycket mer för att effektivisera arbetet och förenkla/förkorta processerna. Det är politiken som ännu tydligare behöver peka ut var man kan bygga och ta fram detaljplaner. På sikt kommer också behovet av bygglovshandläggare att öka i takt med ökat tryck på bygglovsenheten.
Anna Hrdlicka (L).
Anna Hrdlicka (L), kandiderar till regionfullmäktige och riksdagen:
– Vi ska inte in i frågan om hur bygglovsköerna ska kortas. Där måste vi lita på professionen. Vi har en ambition att bygglovsköerna ska kortas. Men som politiker är det vi som pekar ut vägen, och de – alltså tjänstemännen som jobbar med de här frågorna – som löser problemet. Vi kan inte gå in och tala om för tjänstemännen när de ska säga ja eller nej. Vi kan inte som politiker kortsluta. Vi kan tycka att lagen är på ett sätt, att vi ska tycka att det är dumt, men vi kan inte göra något åt det utan vi har en process som måste följas. Sen kan det finnas saker som kan göras annorlunda, som hur man arbetar och planerar vid förvaltningen också om hur förvaltningen planerar. Men det är upp till förvaltningschefen.
– Politikens viktigaste uppgift, där vi kan gå in och påverka, är att se till att det byggs mer inom planlagt område. Många av bygglovsansökningarna ligger utanför planlagt område, vilket förlänger prövotiderna avsevärt eftersom det är mycket fler saker som ska prövas.
Johan Asplund (KD)
Johan Asplund (KD), ersättare i miljö- och byggnämnden:
– Jag måste ändå säga att det skett en dramatisk förbättring vad gäller bygglovshanteringen, där man i år lyckats fördubbla effektiviteten i antal ärenden per handläggare. Man får inte glömma bort att antal bygglovsärenden fördubblats den senaste tiden och pandemin enbart har gjort att det byggts upp en kö som ingen hade kunnat förutse.
– Vi som styr i nämnden är nog ganska överens om att kapaciteten måste upp ännu mer. Den ökade efterfrågan på att få bygga kommer att fortsätta och jag tror att vi får vara beredda att behålla en högre kapacitet på bygglovshanteringen under en lång tid framöver.
– I grunden är det positivt för Gotland och dess utveckling. Men på sikt, och det är något man måste börja diskutera redan nu, är hur vi jobbar för att Gotland inte blir en kuliss med en tom landsbygd och stad under vinterhalvåret. Vi behöver bli långt många fler som bor här permanent och betalar skatt här. Det kommer att ta tid att hitta nya lösningar som går att förena med gällande praxis – som vi kanske måste ändra på framöver. Men man måste kunna börja titta på det och diskutera.
Thomas Karlström (S).
Thomas Karlström (S), 2:e vice ordförande i miljö- och byggnämnden:
– Bostadsbristen är största hindret för utveckling. Därför måste bostadsfrågan prioriteras upp med tydligt satta mål och tillräckliga resurser. Exploatörer och investerare måste känna att Region Gotland vill få bostäder byggda. Vi har inte råd att förlora ett enda initiativ. Nu gör vi det när långa ledtider påverkar stora projekt. När det inte fungerar måste politiken fatta offensiva beslut som leder till de resultat man vill se. Det görs inte idag.
– Region Gotland behöver en markstrategi så vi kan bedriva aktiv markpolitik och agera långsiktigt utifrån behov på bostadsmarknaden. Vi måste göra vad vi kan för att få fram fler bostäder folk har råd med. Vi vill att minst hälften av marken Region Gotland förfogar över ska prioriteras för hyresrätter och den marken säljas till lägre pris. Vi vill se att detaljplaner och bygglov som ger många bostäder byggt prioriteras upp. Vi måste också välja att i första hand detaljplanelägga områden där vi ser störst möjlighet att få det byggt. Då behöver vi ha flera planer på gång så att vi kommer framåt även när något krånglar.
Tore Tillander (V).
Tore Tillander (V), ledamot i miljö- och byggnämnden:
– Det stora problemet är ju att man inte har anställt folk. När man höll på att upptäcka att det höll på att skena iväg. Deras huvudriktning att spara pengar. Dels så förändrades ju lagarna, så man skulle redan då, när man insåg detta, börjat anställa – och inte skära ned som man gjorde i stället.
– Det som behövs är mer resurser till planavdelningen så att de får loss mark att börja bebygga. Det finns egentligen inte annat. Jag tycker att det är alldeles för enkelt att bara säga att det inte finns folk att anställa, då har man inte försökt.
Vänsterpartiet lägger stor vikt vid Gotlandshem och att det är det kommunala bolaget som ska bygga bostäder som gotlänningarna har råd att bo i. Enligt Tore Tillander har den senaste tidens nyproduktion inte byggts för den gruppen.
– Deras huvudinriktning verkar i stället ha varit att sälja ut, vilket man också gjort med en stor del av dessa lägenheter. Det är viktigt att det finns en aktör som Gotlandshem även framöver. Det behövs ändring av ägardirektivet från Region Gotland. Det är exempelvis inte rimligt att Gotlandshem ska ha krav på avkastning till kommunen.