Redan i nästa års budget behöver staten skjuta till mer pengar till Gotland. Annars väntar ett "stålbad" för öns verksamheter, säger regionrådet Filip Reinhag (S).
Alla partier på Gotland står bakom förslaget om ö-tillägg, och i publiken på ett av Region Gotlands seminarier i Almedalen var det fullt av gotländska regiontjänstemän. Men får de rikspolitikernas uppmärksamhet?
Påverkansarbetet för ett ö-tillägg har pågått under lång tid och intensifierats på sistone, bland annat med särskilda möten i riksdagen, vilket Helagotland skrivit om tidigare.
– Min bild är att alla lyssnar, att alla förstår, och att det idag finns en helt annan kunskap om vad det innebär för Gotland att vara kommun och region i ett, och att vara en ö, säger Filip Reinhag.
Ö-läget innebär stora merkostnader som regionpolitikerna menar att gotlänningarna inte kan bära på egen hand. På kort sikt ligger fokuset på att få på plats en fungerande finansiering av sjukvården, något som Region Gotland vill ha statlig hjälp med.
– Vi behöver vara beredda på att vara helt avskurna, säger hälso- och sjukvårdsdirektör Marie Loob, och påminner om hur ett askmoln 2011 ställde till det för transporter från ön, och hur de kommersiella flygen ställdes in i samband med coronapandemin.
Om inte regionen avlastas riskerar de nuvarande sjukvårdskostnaderna att leda till en nedprioritering av andra delar av regionens arbete, menar Filip Reinhag.
– Det dränerar övriga primärkommunala verksamheter. Andra kommuner håller på och bygger skejtparker och sånt där, här har vi våndats i flera år för att bygga en liten skejtpark, för att vi hela tiden behöver föra in resurser i sjukvården, säger han.
Oppositionsrådet Eva Nypelius (C) instämmer.
– Det här handlar krasst om att vi behöver extra pengar till Gotland. Får vi det kan vi vara en väldigt välfungerande ö och bidra till Sveriges utveckling, säger Eva Nypelius.
För det är inte bara Gotland som berörs av den här frågan, var panelen överens om. Det är, med tanke på Gotlands strategiska position, en fråga om Sveriges beredskap i stort.
Ur det perspektivet är det viktigt att alla sektorer är motståndskraftiga, understryker regionens säkerhets- och informationssäkerhetschef Rikard von Zweigbergk. Han menar att det är viktigt att Sverige i stort medverkar till uppbyggnaden av totalförsvaret på Gotland.
– Totalförsvarsutbyggnad är en avskräckningssport. Vi ska ge bilden av att vi är så väl förberedda att vill man ge sig på Sverige och Gotland kommer det att vara riktigt jäkla jobbigt, säger han.
Målet för regionpolitikerna är nu att förändra det nationella utjämningssystemet så att det tar hänsyn till de specifika ö-faktorer som gör offentlig verksamhet dyrare på Gotland än på fastlandet. Och även om både Eva Nypelius och Filip Reinhag tycker att rikspolitikerna verkar ha insett vilka utmaningar Gotland står inför, har de inte några höga förhoppningar om en förändring i närtid.
– När vi lyfter den här frågan får vi förståelse, men jag vet att det kan ta lång tid från förståelse till beslut, säger Eva Nypelius.
– Det är först när pengarna kommer som man kan slå fast om riksdagspartierna faktiskt agerar, säger Filip Reinhag.