Oppositionsrådet Johan Malmros (C) var del av den gotländska delegationen.
Att Gotland är en ö kommer med merkostnader inom bland annat sjukvården. Enligt regionen själv rör det sig om åtminstone 300 miljoner kronor på ett år, ungefär lika mycket som regionen väntas gå back i år. Enligt öns politiker är situationen ohållbar och därför har de trappat upp sin krav mot riksdag och regering.
Under torsdagen anordnade en delegation från Gotland ett seminarium i riksdagen. Meit Fohlin (S), regionstyrelsens ordförande, är nöjd efteråt.
– Alla politiska partier var där och det var också rätt representanter, många ekonomiskpolitiska talespersoner, säger hon.
Den gotländska delegationen bestod också av politiker från alla partier. I den här frågan är opposition och de styrande helt ense.
– Det var tydligt att närvarande från riksdagspartierna tog till sig budskapet. Nu behöver nästa steg tas – att kunskapen och medvetenheten omsätts till en svensk ö-politik med konkreta åtgärder, säger oppositionsrådet Johan Malmros (C).
I ett brev som nyligen skickades till hälso- och sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) konstaterar gotlänningarna att Sverige saknar en ö-politik som tar hänsyn till de ekonomiska konsekvenserna av att Gotland saknar fast förbindelse till fastlandet.
"Region Gotland är i akut behov av ekonomiskt stöd för att klara sitt uppdrag som både region och kommun", skriver man.
Acko Ankarberg Johansson (KD), hälso och sjukvårdsminister, på besök på Visby lasarett nyligen.
Att de stegrande kostnaderna inom vården påverkar kommunala verksamheter är redan en realitet. På sistone har flera sparpaket rullats ut för att klara ekonomin i bland annat skola och omsorg.
Dessutom väntas kostnaderna öka i och med inträdet i Nato och upprustningen av det civila försvaret:
"Vi behöver ett nytt akutsjukhus för öns eget behov, oaktat vilka krav säkerhetsläget ställer på oss. Det finns även krav och förväntningar på ett beredskapssjukhus framåt, men oklarheten kring vem som ska finansiera detta är stor. Hela världens ögon riktas mot Gotland just nu", står det i brevet till ministern.
För att lösa problemet krävs det beslut av regering och riksdag, anser de gotländska politikerna. De lobbar för tre alternativ:
- Ett särskilt statligt ö-tillägg för att täcka upp för merkostnaderna som uppstår på grund av ö-läget.
- Sammanslagning med större sjukvårdsregion.
- Att staten tar över den gotländska sjukvården.
Meit Fohlin (S), regionstyrelsens ordförande, var nöjd efter frukostseminariet i riksdagen.
Region Gotland föredrar det första alternativet, eftersom beslutsfattandet då blir kvar på ön.
– Det tror vi det finns störst förtroende från gotlänningarna för, säger Meit Fohlin (S).
När Acko Ankarberg Johansson var i Visby nyligen pratade hon om att det krävs både långsiktiga och kortsiktiga lösningar. Det kom upp även bland riksdagsledamöterna.
– Jag tror att alla är överens om att det krävs något på både kort och lång sikt. På kort sikt är det verkligen pengar som gäller. På längre sikt är det mer komplext, kring strukturer och kanske möjlighet att dela upp ekonomierna, säger Meit Fohlin.
Pekar något mot att ni kommit närmare att göra något av detta till verklighet?
– Det som pekar mot det är att vi får ut en bred kunskap om det här i alla partier. Nu vet fler partirepresentanter mer om komplexiteten i att vara kommun och region samtidigt, och en ö. Och att vi inte klarar det längre.
De gotländska politikerna kommer fortsätta att ligga på rikspolitikerna, särskilt under Almedalen då flera möten och ett rundabordssamtal i frågan planeras.