Utredningsmetoden "snabbare lagföring" innebär att lättutredda brott snabbare ska leda till dom genom ett samarbete mellan polisen och tingsrätten. Redan på brottsplatsen samlar poliserna in alla uppgifter som behövs och meddelar den misstänkte både bötesbelopp och datum för tingsrättsförhandling. De ärenden som omfattas är exempelvis rattfylleri, ringa narkotikabrott, ringa brott mot knivlagen och ringa stöld.
– Det är en utredningsprocess som är mycket mer rationaliserad än innan när det gäller brott som för oss är väldigt frekventa, säger Marcus Nyman, yttre befäl.
Polisen har tilldelats ett antal förhandlingstider i tingsrätten vilket innebär att dom kan avkunnas redan några veckor efter att brottet begåtts.
– För samhället blir det väldigt kostnadseffektivt och den misstänkte slipper en segdragen rättsprocess. Har man upprepad brottslighet så innebär det att straffen kommer att bli hårdare. Det blir ingen straffrabatt att tala om eftersom varje nytt brott blir en ny dom.
Långa utredningstider har tidigare gjort att brott begångna av samma gärningsperson samlats ihop, vilket ofta lett till straffrabatt, enligt Marcus Nyman.
Utredningskonceptet är mycket rättssäkert, enligt Marcus Nyman.
– Handlingarna som polisen lämnar in till tingsrätten är så bra att problemet vi många gånger haft tidigare, att en misstänkt inte dyker upp och man måste boka en ny tid för huvudförhandling, inte händer i samma utsträckning längre eftersom man kan avkunna dom på de handlingar som redan finns och utan att den misstänkte är närvarande.
På sikt kommer det här att leda till kortare utredningstider och minskad arbetsbelastning, enligt Marcus Nyman.
– Det ser vi väldigt ljust på.
Utredningsmodellen "snabbare lagföring" infördes den 29 januari på Gotland.