Pilotprojektet OPT testas på män i åldrarna 50-51 år för att upptäcka prostatacancer i tidigt stadie.
Region Stockholm och Gotland har sedan i mars använt sig av en ny metod som både ska upptäcka prostatacancer i ett tidigare stadie och med större träffsäkerhet. Alla män mellan 50-51 år på Gotland har erbjudits att delta i undersökningen. Pilotprojektet "Organiserad Prostatatestning" (OPT) innehåller två teststeg, där man först genom blodprov gör en mätning av PSA-värdena – är det högre än tre kan det vara ett tecken på prostatacancer. Med magnetkamera ska man sedan kunna ställa en säkrare diagnos om blodprovet visar på förhöjt värde.
Men magnetröntgen kräver både tid och resurser, därför har det varit aktuellt med ytterligare ett steg. Nämligen Stockholm3-testet som är ett blodprov för tidig upptäckt av prostatacancer som kräver behandling, och är tänkt att effektivisera testningen genom att sålla bort de som inte har ett förhöjt PSA-värde redan innan MR görs.
Men då Stockholm3-testet innehåller vissa genetiska komponenter, bedöms det enligt lagen om genetisk integritet. Region Stockholm och Gotland har sökt tillstånd från Socialstyrelsen för att få använda metoden, men ansökan fick nej. Anledningen verkar vara att ett av de kriterium som finns, inte var uppfyllt. För att få tillåtelse att använda ett genetiskt test i en allmän hälsoundersökning – som projektet är klassat som – behöver den genetiska undersökningen visa påtagligt förhöjda risker för sjukdom. Annars tar man hänsyn till den genetiska integriteten. Och enligt Socialstyrelsens bedömning var just kravet av påtaglighet inte uppfyllt.
Något verksamhetsutvecklare vid Regionalt cancercentrum Stockholm Gotland och projektledare, Lisa Jelf Eneqvist, inte håller med om.
– Vi tycker inte att testet ingår inom ramen för en allmän hälsoundersökning, då patienterna redan är i kontakt med sjukvården vid det här laget. Det är dessutom endast de som visar en förhöjd risk för prostatacancer som skulle få testats med Stockholm3-testet. Vi tycker också att testet visar på en sådan förhöjd genetisk risk som avses i LGI. Lagen är ju dessutom skriven för ganska längesen innan man hade så mycket kunskap som vi har i dag kring genetiska riskscores till exempel, säger hon.
Lisa Jelf Eneqvist, verksamhetsutvecklare vid RCC Stockholm Gotland och projektledare för projektet som stoppats av Socialstyrelsen.
Vad händer med projektet?
– Projektet vi genomför nu kommer gå vidare som planerat på Gotland. Där män födda 1972 och 1973 får erbjudande om att lämna blodprov och om det testet visar förhöjda PSA-värden får de genomgå magnetröntgen och sedan träffa urolog. Nästa år får män födda 1974 samma erbjudande, säger Lisa Jelf Eneqvist.
Vad hade Stockholm3-testet kunnat innebära för testningen?
– Det nuvarande programmet fortgår bra som det är, det är ju en väldigt bra utredning. Men vi hade velat ha möjligheten att besluta om vi ska inkludera Stockholm3-testet, då det kanske hade effektiviserat det här arbetet mer om vi sen ska göra det på en större befolkningsandel. Tanken med att eventuellt använda Stockhom3 är ju att minska behovet av magnetröntgen och just magnetröntgen kommer annars behövas i mycket stor utsträckning, säger Lisa Jelf Eneqvist.
Men det finns fortfarande möjlighet att testet kan komma att ingå i projektet. Region Stockholm och Gotland har nu lämnat in en överklagan till Socialstyrelsen som sedan ska lämnas vidare till förvaltningsrätten att besluta om. Men hur lång tid det kommer ta till ett nytt beslut, är ännu inte säkert.