Till Financial Times bekräftar Ulf Kristersson att Sverige har en liten militär närvaro på ön, vilket företrädare för andra Nato-länder lyft fram som en sårbarhet för alliansen. Han tycker därför att en diskussion om att stärka Gotland skulle vara den första i raden av frågor att ta upp med övriga Nato-länder.
– Det finns en hel del saker att diskutera när det gäller hur vi ska fördela våra resurser, var vi ska fokusera mest. Och uppenbarligen är allt som har med Östersjön att göra en sådan självklar fråga, säger Ulf Kristersson i intervjun med den brittiska tidningen.
Financial Times beskriver Gotland som ett "gigantiskt hangarfartyg", och tar upp att militära experter länge har oroat sig för att Ryssland kan dominera luftrummet över Östersjön genom att ta Gotland och kombinera det med sina styrkor i Kaliningrad.
Gotlands betydelse bekräftas även av en kommentar från Lettlands utrikesminister som säger: "Att Gotland och Sverige är med i Nato förändrar hela kalkylen. Det betyder att den strategiska kontrollen av Östersjön återgår till Nato. Det är en fråga som Ryssland förstår mycket väl."
LÄS MER: Flaggan hissades – Gotland blir centrum för Nato i norra Europa
Försvarsmakten lämnade nyligen in sitt budgetunderlag för perioden 2031–2035 till regeringen. Under den perioden kommer stridsgruppen på Gotland att färdigställas, bland annat med förstärkning av ett funktionsförband som innebär förstärkning med luftvärn och indirekt eld. Stridsgruppen ska även utvecklas för att kunna verka i en "multinationell kontext".
I budgetunderlaget beskrivs även ett tänkbart scenario för ett anfall mot Gotland. Det liknar mycket det angreppssätt som Ryssland troligen skulle använda: Med kort förvarning landsätts fientliga förband på Gotland med understöd av sjö- och luftstridskrafter. Angreppet syftar till att etablera luft- och sjöförsvarszoner på och runt Gotland.