Linda Rung, ordförande i Sveriges Lärare Gotland.
Tidigare i våras fattade barn- och utbildningsnämnden beslut om nya sparkrav på de gotländska skolorna på totalt 26 miljoner kronor. Detta till följd av ekonomiska utmaningar gällande bland annat stora kostnadsökningar samt inflation som förra året ledde till ett minusresultat för nämnden på 39 miljoner kronor.
Beslutet har väckt en hel del debatt, och några som uttryckt sin oro kring hur de stora besparingarna kommer att påverka skolans verksamhet är fackförbundet Sveriges Lärare.
– De här 26 miljoner kronor är dessutom utöver de 15 miljoner kronor i besparingar som alla rektorer gemensamt lämnat in en åtgärdsplan för att få en budget i balans. Utöver det finns det även ett krav på en procents buffertsparande som ligger på alla nämnder. Totalt sett handlar det alltså om väldigt stora besparingar, och vi är jätteoroliga för hur dessa kommer att slå mot verksamheterna, säger Linda Rung, ordförande för förbundets lokalavdelning på Gotland.
Under lördagen fanns representanter från Sveriges Lärare Gotland på plats på Östercentrum i Visby. Där pratade man med gotlänningar om besparingarna och försökte belysa vilka konsekvenser de kommer att få. Fackförbundet hade även valt ut fyra av konsekvenserna, och genom att lägga en kula i en burk fick gotlänningarna välja vilken av dessa de är mest oroliga för.
– Besparingarna kommer att påverka på så många plan, men de vi valt ut här är minskat stöd till barn med särskilda behov, färre behöriga lärare, ökad psykisk ohälsa samt ökade sjukskrivningar bland lärare. Sanningen är ju att alla de här går in i varandra, säger Linda Rung, och exemplifierar:
– Minskat stöd till barn med särskilda behov leder sannolikt till ökad psykisk ohälsa, och får vi färre behöriga lärare är risken stor att antalet sjukskrivningar ökar.
I februari fattade barn- och utbildningsnämnden beslut om ett sparkrav för Region Gotlands skolor på 26 miljoner kronor.
Linda Rung menar att de besparingar som sker i skolan i dag kommer att ge effekter flera år framöver.
– Det vi gör i dag får konsekvenser som sträcker sig 5-10 år framåt i tiden. Barnen och ungdomarna som går i skolan nu är dem som ska ta hand om oss sedan, och det är vår framtida arbetskraft som drabbas. Det här påverkar hela samhället, inte bara dem som har barn som går i skolan nu.
Upplever ni att folk förstår när ni pratar med dem här i dag?
– Ja, det tycker jag, och man märker att många har svårt att välja en konsekvens som de är mest oroliga för. Många frågar om de kan lägga en kula i alla burkarna.
Under lördagen fanns representanter från Sveriges Lärare Gotland på plats på Östercentrum där gotlänningarna fick välja vilken av besparingarnas troliga konsekvenser som de är mest oroliga för.
Vid Helagotlands besök på Östercentrum på lördagsförmiddagen hade burken med "minskat stöd till barn med särskilda behov" fått flest "röster". Linda Rung berättar också att det är just det typen av stödpersoner som besparingarna sannolikt kommer att slå mot först.
– Det är dem som ryker först, och de har redan börjat ryka. Det kommer i sin tur leda till ett tuffare klimat både för lärare och elever på skolorna.
Linda Rung hoppas nu att de gotländska politikerna tar sitt ansvar. Hon säger att man från Sveriges Lärare kommer att lyfta frågan med dem som sitter i regionstyrelsen eftersom det ytterst är där som besluten fattas.
– Man kan säga "det finns inga pengar" hur mycket man vill, men vi har de barnen som vi har och det går liksom inte att välja bort något. Vi märker att våra medlemmar är jätteoroliga, men vi får även mejl och samtal från vårdnadshavare som visar stor oro för de här frågorna.
"Minskat stöd till barn med särskilda behov leder sannolikt till ökad psykisk ohälsa, och får vi färre behöriga lärare är risken stor att antalet sjukskrivningar ökar", säger Linda Rung.
"Man kan säga "det finns inga pengar" hur mycket man vill, men vi har de barnen som vi har och det går liksom inte att välja bort något", säger Linda Rung.