Regionens VA-chef Susanne Bjergegaard Pettersson får stöd av nationella vattenkatastrofgruppen VAKA i arbetet med att hitta källan till bakterieutrbrottet i dricksvattnet.
Att kommunalt dricksvatten får problem med bakterier inträffar ett par gånger per år, enligt Mats Engdahl. Han är dricksvattenexpert på Svenskt Vatten som är de kommunala VA-organisationernas expertorganisation.
Svenskt Vatten bistår inte med akut hjälp. Det gör i stället Vaka, den nationella vattenkatastrofgruppen som administreras av Livsmedelsverket. I gruppen ingår personer med kompetens inom bland annat dricksvattenproduktion, ledningsnät, krisledning, smittskydd, geologi och kommunikation.
Region Gotland får nu hjälp av Vaka i arbetet för att hitta orsaken till det bakterieutbrott som drabbat dricksvattennätet i Visby med omnejd.
– Vaka samlar experter från hela landet och vi får via länk råd om hur vi ska arbeta, berättar Region Gotlands VA-chef Susanne Bjergegaard Pettersson och fortsätter:
– Det viktigaste rådet från Vaka är att hitta källan. Vi har fullt fokus på det.
Livsmedelsverket har i en tidigare kartläggning funnit att ledningsbrott är den vanligaste orsaken till bakterieutbrott i dricksvatten. Det är också den riskfaktor som kommunerna anser är störst. Susanne Bjergegaard Pettersson bekräftar att ledningsbrott är vanliga även på Region Gotlands ledningar.
Tryckfall i ledningar är en annan vanlig orsak, medan händelser med reservoarer och översvämmade anordningar är en mer sällsynt orsak till bakterier i dricksvatten.
Undersökningen visade även att de flesta kommuner har över 80 procent av sina dricksvattenledningar i samma rörgrav som avloppsledningar.
– Vi har också många rörgravar med både dricksvattenledningar och avloppsledningar. Men vi tror inte att det är avloppsvatten som är smittkällan. Då skulle det finnas e-colibakterier i proven, men det har vi inte hittat, säger Susanne Bjergegaard Pettersson.
Så här kan ett vattenprov från ett vattenverk se ut. Bilden visar inte prov från Gotland, men är ett exempel på hur ett provresultat med e.coli-bakterier kan se ut.
När ett liknande problem drabbade Nacka kommun för några år sedan kopplades Vaka in i ett tidigt skede. Efter ett intensivt arbete, med tät dialog med experterna, lyckades man begränsa det område där kokning av dricksvattnet rekommenderades.
På Gotland gäller rekommendationen att koka dricksvattnet i Visby, Vibble, Väskinde, Själsö, Brissund, Västerhejde, Tofta, Västergarn, Eskelhem.
Går det att undanta några platser?
– Vi har också sett om vi kan minska området. Det enda området som troligen kan undantas är Tofta, som i så fall får vatten från avsaltningsverket och från en egen täkt i området. Men det kan först ske efter att provsvar visat att mängden bakterier i vattnet i Tofta minskat, säger Susanne Bjergegaard Pettersson.
I Nacka tog det två månader innan rekommendationen om kokning kunde hävas för de sista hushållen.
I den analys som Nacka kommun gjorde tillsammans med Vaka efter utbrottet konstaterades att föroreningen sannolikt kom från jord eller ytvatten. Bakterierna kan ha kommit in i samband med en ledningsrenovering eller nybyggnation.
När det gäller enskilda brunnar på Gotland har det tidigare konstaterats att många är i dåligt skick. Flera av dem har otjänligt vatten, och risken för bakterier i vattnet ökar under perioder med stora nederbördsmängder.
Enligt SMHI fick Visby under oktober mer än dubbelt så mycket regn som normalt, och Hoburg 70 procent mer än vanligt. November har fortsatt med mycket nederbörd.
– Regnvatten kan ha inverkat den här gången också, säger Susanne Bjergegaard Pettersson.