Från 1 maj är det bolaget Samariten AB som sköter ambulansverksamheten på Gotland, efter att Falck Ambulans förlorat avtalet som de haft sedan 2006. Avtalet är på fyra år med chans till fyra års förlängning. När det upphandlades under förra året lade Samariten AB enligt Region Gotland det kostnadseffektivaste anbudet.
Utöver Falck Ambulans lade även bolaget Premedic anbud, men ingen av dessa begärde överprövning av regionens beslut.
De anställda som jobbar med ambulansen på ön har fått en ny arbetsgivare på pappret, men i övrigt är mycket sig likt för dem.
– Jobbet är detsamma, patienterna är desamma och var vi åker och vad vi gör med patienterna är detsamma, säger Cecilia Gustafsson, verksamhetschef för ambulansen, numera under Samaritens flagg.
Enligt henne var personalen inte missnöjd med Falck.
– Vi skötte oss bra självständigt här på ön, och fick stöttning från ett stort företag. Nu är det en annan typ av företag, ett familjeägt, men vi känner att vi har samma stöttning.
– Samariten har ett bra rykte om sig och det känns tryggt, säger Ojet Ringbom, mångårig ambulanssjuksköterska.
Personalstyrkan är dock förändrad. Ett par anställda har valt att gå i pension i samband med bytet till Samariten, och ett par andra har gått ner på timanställning. Ingen på grund av missnöje, utan för att tillfället ansågs vara rätt, understryker Cecilia Gustafsson.
Men i och med det nya avtalet fick alla inte chansen att jobba kvar. Förra sommaren var det stor debatt kring regionens inriktningsbeslut att inga ambulanssjukvårdare skulle finnas kvar i ambulanserna. Istället behålls enbart specialistsjuksköterskor. Tidigare var det i regel en sådan som alltid bemannande fordonet ihop med en ambulanssjukvårdare, vars kompetens är mer fokuserad mot fordonet, logistik och att assistera specialistsjuksköterskan.
– Så till stora delar har vi ny personal. Över en natt blev vi av med sex ambulanssjukvårdare, varav flera jobbat i 20 år. Vi tappar en enorm erfarenhet där, säger Cecilia Gustafsson.
Av de sex är fyra fortfarande arbetssökande medan en fick arbete på lasarettet och en vid ambulanshelikoptern.
Regionen har motiverat beslutet med att det handlar om ett behov av kompetenshöjning. Kerstin Conneryd, ambulansöverläkare på Gotland, var med och tog fram underlaget till upphandlingen och har tidigare sagt att ambulanssjukvården är i snabb förändring och kräver ny inriktning.
– Man utför i dag en avancerad sjukvård i ambulansen, den har gått från att vara en transportresurs till sjukvårdens förlängda arm. Vi vill ta höjd för den utvecklingen. Vi ser redan i dag fördelar med två specialistutbildade sjuksköterskor i ambulansen. Båda i besättningen kan då ge läkemedel, men också stötta varandra i svåra medicinska beslut och ställningstaganden, sade hon till GT förra året.
Konsekvenserna av detta beslut kommer att visa sig framöver, tror flera ur ambulanspersonalen.
– Det kommer krävas mer personal för att täcka arbetstidsförkortningen och det kommer fördubbla antalet utbildningstimmar. Det regionen nog inte har räknat med är att man stjäl personal från sjukhuset och därmed biter sig själv i svansen. Och det finns inte specialistutbildad personal att få tag i. Då krävs ytterligare hyrsköterskor på lasarettet, som kostar 170 000 kronor i månaden, säger Peder Yttergren, skyddsombud, men även en av de berörda ambulanssjukvårdarna.
Cecilia Gustafsson håller med.
– Vi kommer nog att behöva ta personal från till exempel lasarettet, som redan nu har ont om specialistsjuksköterskor.
Med ambulanssjukvårdarna försvinner stor praktisk erfarenhet.
– Vi tappar all lokalkännedom, kunskap om utrustning, fordon och larmkörning. Denna kompetens tar flera år att bygga upp. En specialistsjuksköterska kan lära sig allt detta men det tar tid. På sikt är det bra med kompetenshöjning men det tar tid så en "utfasning" av ambulanssjukvårdarna hade varit det bästa för verksamheten, säger hon.
Totalt jobbar nu 35 personer inom ambulansen.
Patienterna då? Jo, de kommer att märka en viss skillnad. Förutom nya fordon utökas nu också tiden på dygnet då ambulans finns att tillgå på landsbygden.
– Fyra nya fordon har satts i drift, i övrigt köpte Samariten över Falcks alla fordon utom ett, säger Cecilia Gustafsson.
Totalt finns åtta bilar plus ett reservfordon som kan användas på ön.
Hittills har en ambulans varit igång dygnet runt i Hemse, och i Slite en som varit bemannad klockan 08 till 18. I Visby har en dygnet runt-bil funnits och en extrabil klockan 12-22. Förutom detta finns helikoptern som kan tas i bruk med personal dygnet runt.
Under Samaritens flagg kommer extrabilen i Visby utökas till att gå från klockan 07 till midnatt.
– Slitebilen förlängs också till klockan 21 och kommer även vara garagerad i Slite istället för som hittills då den utgått från Visby, säger Cecilia Gustafsson.
I Hemse tillförs ytterligare en bil för att bemanna denna snabbare vid plötsliga händelser, även om där bara finns en besättning.
Ambulanshelikoptern, som flygs av bolaget Babcock och bemannas med specialistsjuksköterska av Samariten, är kvar som tidigare och har inte påverkats i och med Samaritens intåg.
En tydlig förändring som Samariten bidragit med är att det nu också finns en särskild sjuktransportbil på Gotland, som framför allt kör patienter mellan vårdinrättningar. Detta har tidigare belastat ambulanserna.
– Det ökar vår beredskap på ett helt annat sätt. Samariten har startat det här projektet, som vi längtat efter i flera år, säger Cecilia Gustafsson.
Sjuktransportbilen kan också användas som reservfordon till de vanliga ambulanserna.
Sjuktransporten bemannas nu av två av de petade ambulanssjukvårdarna, en lösning som testas av Samariten i ett halvår.
– Samariten bjuder oss på det, det är bra gjort, säger Peder Yttergren, som tillsammans med kollegan Håkan Svensson bemannar sjuktransporten.