Kajsa Stenemark är fästingexpert som bland annat inventerat de små krypen. De är beroende av människor eller djur för att suga blod.
Fler milda vintrar, varmare vårar, och längre perioder med grönska, ökar fästingarnas möjlighet att överleva och bli fler. På Gotland är de i år aktiva sedan månader tillbaka.
– Varje sommar är en fästingsommar, mer eller mindre, säger Kajsa Stenemark, biolog och en av landets fästingexperter.
Förra veckan fick hon själv årets första fästing på sig som hade hunnit börja suga blod, i glipan mellan strumpa och fot vid ankeln.
– Även jag som är så medveten om att de finns missade den, säger hon.
Att fästingar i sin saliv har ett bedövningsmedel som de sprutar in i vårt blod, som vidgar våra blodkärl, för att de sedan ska kunna fortsätta suga gör att de flesta tycker att fästingar är oerhört äckliga. Fästingar kan också bära på en rad sjukdomar, smittsamma till både människor och husdjur.
Fästingar kan sprida TBE direkt, men borrelia först efter att de har suttit fast ett dygn.
De vanligaste fästingspridda infektionerna i Sverige är borrelia och TBE. Borrelia orsakas av bakterier från fästingens mag- och tarmkanal, och kan ge en rad olika symtom som hudrodnad, ledbesvär och symtom från centrala nervsystemet såsom hjärnhinneinflammation, utstrålande smärta och förlamning främst i ansiktet. Borrelia smittar först efter ett dygn, eftersom fästingen måste hinna tömma mage och tarm för att vi ska bli smittade.
Fästingburen hjärninflammation, TBE, orsakas däremot av ett virus och kan smitta direkt när fästingen bitit sig fast. Varje år smittas omkring 400 personer i Sverige. De smittade kan vara symtomfria eller ha milda symtom, men ungefär en tredjedel av de som insjuknar får allvarliga symtom i form av hjärninflammation med hög feber, huvudvärk, förvirring, kramper och förlamning.
Fästingarna syns inte i Frans päls, men kammen avslöjar dem. I mängder!
Nu varnar Folkhälsomyndigheten för att fästingburna infektioner ökar, och kan bli ett av de allra största hoten mot den svenska folkhälsan. Det beror till stor del på klimatförändringar, som gör att olika arter av fästingar kan sprida sig till större delar av landet.
Dit hör tajgafästingen, bärare av en betydligt mer aggressiv variant av TBE-virus som har en större dödlighet hos de människor som smittas.
Att skilja tajgafästingen från andra, om den bitit sig fast, kräver stor kunskap.
– Den är väldigt lik vår vanliga fästing. Tajgafästingen är mycket mer tålig, och klarar kyligare temperaturer i och med att den härstammar från Ryssland, säger Kajsa Stenemark.
Hon berättar att en utmaning är att utbredningskartorna förändras, för exempelvis tajgafästingen, i takt med den globala uppvärmningen.
– De rör sig från Ryssland och Centraleuropa. Där har de burit på mer aggressiva varianter av TBE, och det är hög risk att de orsakar mer skada om de tar sig till nya områden, säger Kajsa Stenemark.
Att vaccinera oss även om Gotland har haft extremt få fall av TBE per år, menar hon, är det bästa skyddet vi kan ge oss själva – förutom att vara uppmärksam och ta bort dem från kroppen så fort som möjligt.
– I och med att fästingar sprids med fåglar är inte en ö i Östersjön säker. Därför skulle jag ändå rekommendera vaccinering.
Lotta Persson visar hur hon kammar Frans, minst en gång om dagen under säsongen. Fästingar vill hon inte ha in i tv-soffan.
Folkhälsomyndigheten varnar också för ännu en ny art, flyttfågelfästing, som hittats just på flyttande fåglar. De kan bära på den allvarliga virussjukdomen Krim-Kongo, hemorragisk feber. Myndigheten varnar för att klimatförändringarna gör att fästingarten på relativt kort tid skulle kunna etablera sig i Sverige.
En annan ny art för landet är brun hundfästing.
– Man har hittat enstaka i Sverige. Den trivs inomhus och det är lite otäckt. Där lever den på människor och husdjur, säger veterinär Lotta Persson.
Den här tiden på året märker hon ett ökat tryck från gotländska katt- och hundägare i telefonen.
– Det ringer många och vill ha recept, framför allt på tabletter till sina hundar. Där ska man vara noga med att följa rekommendationerna, annars kan fästingarna utveckla resistens mot fästingmedlet, säger hon.
När Lotta Persson tar sin fyrbenta vän Frans under granskning efter hans promenad i skogen kryper snart fästingar i mängder upp på hennes händer. En fin kamm och noggrannhet, menar hon, är viktigt för att undvika att husdjur drar in fästingarna i soffor och sängar.
Att Gotland numera har en kraftig rådjursstam, menar Lotta Persson, ger god tillgång på värddjur för öns fästingar. De sätter sig i mängder på hennes hund Frans.
– Om jag har varit ute med Frans i lövskog, eller i gräsmarker, kan jag hitta 30 till 40 fästingar på honom när jag kammar, säger hon och tillägger:
– Hur många människor är det inte som har sina hundar och katter i sängen?
Lotta Persson håller med Kajsa Stenemark om risken för TBE:
– Vi är vaccinerade, jag, min man, våra barn och barnbarn. Det är klart att vi ska skydda både oss själva och våra husdjur, säger hon.