"För närvarande kommer de inte att upphandla några boenden på Gotland", säger Emily Diab, integrationsstrateg på Region Gotland, om Migrationsverkets beslut.
– Det är bra att man är informerad om vad som gäller och att det för närvarande inte finns några planer på boende här och det är Migrationsverket som enligt regelverket är ansvariga för att lösa boendefrågan. Detta är bra att tänka på om man nu har för avsikt att hämta hit folk eller känner någon som är på väg att resa hit, säger Emily Diab som är integrationsstrateg för Region Gotland.
För de som har flytt från Ukraina till Gotland finns två val. Antingen att bosätta sig i Migrationsverkets anläggningsboenden, ABO, på fastlandet eller i ett eget ordnat boende, EBO, om de vill stanna kvar på ön. Det är oklart hur många ukrainska flyktingar som finns här, men flera har tagits emot av släktingar, vänner och volontärer. Vissa av dem kan inte bo kvar långsiktigt.
– Man kan höra av sig till Migrationsverket och i så fall säga att man har behov av att bo i deras anläggningsboende på fastlandet, säger Emily Diab.
Eva Hållsten har engagerat sig i flyktingsituationen sedan 2015, när syrier och afghaner sökte en fristad på Gotland. Då fanns Migrationsverket närvarande på ön, men inte nu.
– Jag tycker att det är fel och att de borde ta lärdom av att vi har tagit emot och integrerat flyktingar förut. Plus att det finns en större vilja nu än när vi tog emot 2015. Migrationsverket borde ta tillvara på all den kunskap som vi har byggt upp under så många år i civilsamhället, genom att öppna boenden här, säger Eva Hållsten.
Migrationsverket har sedan några år tillbaka avvecklat sina anläggningar och de nyanlända hänvisades, precis som nu, till boenden på fastlandet. Flera ebo-föreningar startades då för att samla ihop pengar till hyror, för de som ville vara kvar på ön, men nu är det främst privatpersoner som har ställt upp med boende. Eva Hållsten säger att hon har två lediga rum hemma i huset för att ta emot flyktingar från Ukraina.
– Jag tänker att jag kan göra det så länge som det behövs och så länge som de skulle vilja, man kan inte säga något stopp eftersom man inte vet när kriget kommer ta slut. Jag håller fortfarande på med afghanska flyktingar och det har jag gjort i sju år, säger Eva Hållsten.
Eva Hållsten har tidigare haft en afghansk kille boende hos sig, Nazir Nasiri. Nu tänker hon öppna sitt hem på nytt för flyktingar.
Hon förstår dock dem som inte längre kan ha kvar flyktingar i sina hus eller verksamheter under en längre period och att de i och med Migrationsverkets beslut, ställs inför ett svårt val.
– Nu har de flytt hit och kanske anpassat sig och så måste de flytta på sig igen vilket kan vara traumatiskt, speciellt ur ett barnperspektiv när det är många mammor som kommer med barn. I vårt ebo på Storsudret hade vi en flyttkarusell som var jobbig för vissa, men de kunde ändå vara kvar här, säger Eva Hållsten.
Även om det inte planeras några flyktingboenden på Gotland, så finns planer på att ta fram ny lagstiftning för anvisning av massflyktingar i hela Sverige.
– På sikt kommer alla kommuner att behöva ta ett ansvar för att ta emot ukrainska flyktingar, men hur den lagstiftningen kommer se ut det vet man inte än, säger Emily Diab.
De som har fått skydd enligt EU:s massflyktsdirektiv omfattas inte av bosättningslagen och det är därför en ny lagstiftning ses över.
– Från regeringens håll har man i varje fall aviserat att förhoppningen är att den ska kunna träda i kraft under sommaren, säger Emily Diab.
Migrationsverket skriver i ett mejlsvar att de inte planerar något anläggningsboende på Gotland eftersom deras mottagningsverksamhet inte finns kvar.